Världen runt odlas denna rotknöl och utgör stapelföda inom många kulturer. Den är lättodlad, lättlagrad och dessutom lättlagad. Kokt, råstekt, rostad, ugnsbakad, mosad, skuren i klyftor, strimlad eller skivad i gratänger och potatissallader, möjligheten till varierade maträtter är stor. Mer processad kan potatis bli till pommes frites eller potatischips.
Potatis fick man som barn bidra med att odla för familjens matförsörjning. Sprida och gräva ner dynga på hösten, på våren dra ådret och lägga ner knölarna. Och det gick väl an, men sen väntade ogräsrensning. Det blev att krypa på knäna rad upp och rad ner för att försöka avlägsna den där envist insnärjande naten - eller våtarv - som är det korrekta namnet på den livskraftiga ogräsväxten. Rötterna sprider sig som tentakler och är svåra att helt avlägsna. Efter någon vecka blev det synligt vem som fuskat mest i rensningen. Naten grönskade igen! Slutskörden på hösten var rolig när man fyllde potatislåren i den svala källaren. På bondgården intill lades överskottet i jordstuka som vinterförvaring. Genom att låta potatisen förgro och lägga den tidigt i jorden brukar tillväxten vara tillräcklig innan mjöldaggen slår till och på så vis slipper jag ta till otrevliga kemikalier.
Skalning görs snabbt och enkelt med det klassiska köksredskapet som ses på bilden. Den här heter JONAS och har tillverkats i ett Småländskt företag sedan 1953. Min fru kallar vår skalare för HASSE för att vi fått den av en granne. Ett gott handlag med skalaren är viktigt så man inte skalar bort för mycket. Lite konst är det att hantera den, jag har själv testat!
Men inget gott som inte har något ont med sig. Detta viktiga livsmedel drogs med i LCHF debatten. Doktor Annika Dahlkvist i Sundsvall var den som gav offentlighet åt dietrekommendationen att minska mängden kolhydrater och därmed sänka sockerintaget och istället öka på naturligt fett. Stärkelsen i potatisen bryts ner till druvsocker. Lite märkligt är att potatismjöl utrört i kallt vatten är fritt från vanlig stärkelse dvs det bryts inte ner till socker. Istället blir det mat åt tarmbakterier och en omvandling sker till fett som kroppen kan ta upp. Bra för diabetiker. Själv tror jag på variationsrik föda och vad vore vår matkultur helt utan potatis!
