Minnesmedalj av brons, till minne av finska kriget 1941-1945. Motiv på aversen: krönt lejon trampande på kroksabel hållande i högra pansrade tassen ett svärd mot ett fält bestrött med 9 rosor (Finlands vapen). Revers: svärd med eklöv samt text "Isänmaa 1941-1945".
Ordensband i blått med vitt rand, eklöv i metall.
Vad kan ett sådant litet föremål berätta? Det är tillsammans med flera andra medaljer, märken, pass, dagbok och album en av samlingarna i Muséets arkiv. Paul Sjöström var tillsammans med 800 andra svenskar frivillig i finska fortsättningskriget och materialet är inlämnat av hans son Markus Sjöström. Jag rekommenderar er att läsa om denna samling!
Den svenska frivillighetsbataljonen hade fått sitt tillstånd av den svenska regeringen den 4 juli 1941 att vistas utom riket för krigstjänst i Finland. Finländska Hangö var tvångsarrenderat till Sovjetunionen efter finska vinterkriget och där stationerades vår bataljon. Man gjorde vakttjänst, patrullföretag och fältarbeten. En varm sommar 1941 följdes av en tidig vinter med snö, mycket kalla dagar och framförallt nätter. Paul Sjöström tog värvning 1939 och när finska vinterkriget bröt ut ville han in vid frivilligkåren men nekades på grund av skolgången. Men till fortsättningskriget kom han med.
Några händelser ur dagboken måste bara återges:
Fredag 25 juli. Kl 5.00 på Ålands hav, soluppgång och konvoj! Kl 17.00 Havet är spegelblankt, ensamma stävar vi mot Finland En fyllis inburad. Flertal ubåtar upptäcktes.
Onsdag 30 juli. --- idag skall vi till de främsta linjerna. ---- Några skott smälla här och var. --- mellan 24.00 – 02.00 gick Bergstrand och jag lyssnarpost. --- Lysgranater och granatkastare över ställningarna. Intressant.
Usch hur kan man tycka det är intressant?
Redan den 8 augusti börjar Paul fundera på om det snart blir fred. Den s k skogsradion (florerade ryktesspridningar) vet förtälja att det blir snart, skriver Paul. Men den 9 augusti förflyttas de till främsta linjerna och han blir 4:e gruppchef. Den 10 augusti såras han av granatsplitter i höger arm och axel, en kamrat får en kula i pannan och två finnar dödas.
Den 11 augusti på sanatorium. Får besök av två lottor som bjuder på cigaretter.
Tisdagen 19 augusti. Doktor Smedberg tar bort skärvan i underarmen. En liten jäkla skärva
Fredagen 29 augusti. På kvällen kvällspromenad med Ulla. Jag kyssser denna lilla underbara varelse. Fru Wasström, en ”chefslotta” hälsar på och delar ut böcker, cigaretter mm. Det värker som tusan i underarmen.
Påföljande dag opereras två små skärvor bort och den 18 september blir Paul utskriven från sanatoriet och får vara i Åbo i 14 dagar. Åter till fronten i oktober där ställnings- och propagandakrig råder. Propaganda sprids med högtalaranläggningar och skjuts också upp med speciella raketer och pilbågar. Den 12 oktober blir de beskjutna av tre ryssplan, även bomber. 27 oktober spänner de taggtråd framför sina linjer, den 30:e brinner skyddsrummet (korsun).
Söndagen den 2 november. Ryskt plan släpper flygblad, löjtnant Petersén skjuter sig i stortån under en råttjakt.
Därefter snöstormar och kallt och Paul noterar 8 november att det inte hörts ett ljud från ryssen och att de påstås evakuera. Men....
Onsdagen den 19 november. Kl 17.00 när vi sitter i korsun och pratar och har det skönt, börjar ett helvetiskt liv. Ryssen skjuter alldelse f – t, vi kryper ner i ställningarna. Fiendens hela eldstyrka spelar över oss. Spårljus med grönt rött och vitt ljus korsar himlen. Vi ligger i ställningarna till kl 18.00.
Hangö intas den 4 december och kriget avslutas för de svenska frivilliga. Hangöbasens strategiska läge försämrades då de tyska trupperna hade framgångar i Baltikum. Paul kom hem till julen 1941 efter hundrafemtiodagar av strid. På våren 1945 gifte sig Paul med en luftbevakningslotta Anna Helena Marcusson. Det var en krigsvigsel eftersom Paul skulle åter ut i beredskap för att försvara vårt eget land. Marcus Sjöström, som över lämnat allt detta material, föddes hösten 1945.
Totalt 811 man var inskrivna i den svenska frivillighetsbataljonen. Hangöbataljonen omfattade som mest 684 man, inklusive de stridsskadade. Totalt stupade 26 man och ett 80-tal sårades.
