Den 26 oktober var det Potatisens Dag. Det är Potatisakademin med säte i Alingsås som proklamerat denna temadag. I stadgarna framgår att syftet med akademin är att ”främja kunskapen om potatis, Solanum Tuberosum, genom utbildning och information.” Jonas Alströmers nutida intressenter i västgötastaden säger sig också vilja öka medvetandet om potatisens gastronomiska och kulinariska egenskaper
Min reflektion är att det gått inflation i temadagar och att många dagar passerar utan någon större medial uppmärksamhet. De flesta av årets dagar har ett eller flera teman. Sammanlagt verkar det finnas ca 550 utpekade teman årligen. Minst 10% har anknytning till sådant vi stoppar i oss. Några mer eller mindre kända exempel är Pizzadagen den 1 jan, Våffeldagen den 25 mars, Ostens dag den 27 maj och Lutfiskens dag den 1 nov. Och som sagt Potatisdagen den 26 oktober.
I Sverige odlas ett hundratal potatissorter och i butikerna finns numera mycket att välja på.
Min uppfattning är att potatis är ett fantastiskt livsmedel. Bland många favoriträtter med potatis som bas väljer jag ett väl bearbetat potatismos. Potatisstöten i all ära men den hade sina begränsningar. Att få till rätt konsistens på moset kräver en elvisp. Bildens Philipsvisp från 60-talet minns jag med välbehag. Äntligen serverades mos med rätt konsistens som förpassade det tidigare stampiga moset till minnesarkivet. Ett väl kryddat potatismos med en rejäl smörklick - nog är det en smarrig rätt och en sann njutning?
