Mänskligheten består i stort sett av två kategorier människor. Det finns pensionärer och blivande pensionärer. Själv har jag varit pensionär i drygt tio år. Det har varit en bra tid. Jag har fått vara frisk och kry så här långt och tackar försynen för att jag hittills varenda morgon har kunnat svänga benen över sängkanten och kliva upp. Visserligen är jag inte särskilt morgonpigg men det är en annan historia.
Jag valde en munkstol i museets samlingar. Varför? Jo, vi har i familjen en munkstol som något liknar den på bilden ovan. Vår är alls inte så fin men har ett snarlikt utseende. En munkstol är enligt Wikipedia en sittmöbel som var särskilt populär under nationalromantiken. Munkstolen är uppbyggd av tre raka, lodräta stolpar som både utgör ben och bär upp armstöden. Mellan dessa finns en vågrät, triangelformad sits vars spets pekar bakåt. Munkstolar är ofta försedda med hemvävda, tunna dynor i ylle. De är relativt obekväma att sitta i.
Stolen på bilden ovan som är tillverkad i betsad björk och försedd med en dyna av läder är skänkt till samlingarna av Arvid Stille i Nyköping. Vår munkstol i familjen är blåmålad med årtalet 1804 målat i vitt på ryggstödet. Kring en vit blomma finns där en dekorativ lövslinga.
Jag valde munkstolen för att jag tycker att det passar en pensionär att njuta sitt otium i en munkstol även om den inte är så bekväm (Otium cum dignitate som är latin och betyder vila med värdighet). Och så kunde det ju vara kul att forska lite kring min barndoms gamla möbel.
↧
65+ - Mänsklighetens kategorier
↧