Nymodigheter: Allt har varit nytt någon gång

Glass var i början av 1900-talet nästan en nymodighet trots att konsten att frysa glass var nästan 2000 år. På den svenska landsbygden var det helt klart något nytt. Om nedanstående är sanning eller lögn kan jag inte ge några garantier för. Min faster som inte ens tålde första april-skämt har berättat detta.

Storbonden och nämndemannen Oscar Winston Mc Gregor hade lämnat de jordiska plågorna och gått till sällare jaktmarker. Det var begravning som avslutades med en rejäl middag med både fasta och flytande tillbehör, Oscars bror, Wilhelm Osborne, som var urgammal, lomhörd och något angripen av åldersberoende förändringar i övervåningen hade presenterat sig som ”likets bror” för övriga gäster vid begravningsmiddagen. Wilhelm Osbornes stora nöje var jakt. Han pangade med bössan så ofta han kom åt. Wilhelm Osbornes son Winston Wilhelm brukade plocka ur haglen ur patronerna när det inte var jakttid. Wilhelm Osborne förstod aldrig varför han aldrig träffade något på sommaren, medan det blev en och annan hare någon gång under vintern.

Det var nu begravningsmiddag. Förrätt och huvudrätt hade avätits och det var dags för desserten. Desserten var en nymodighet, det var glass. Wilhelm Osborne hade aldrig ätit glass. Eftersom han var likets bror hade han prostens fru vid sin sida vid middagsbordet. Glassen bars fram i en stor skål och gästerna tog för sig. Wilhelm öste in en sked glass i sin mun, eftersom han inte hade några tänder i munnen blev det en våldsam reaktion. Wilhelm fäktade till med skeden och en klump av glass for genom luften och hamnade i urringningen på prostens fru. Hon flög upp med ett ylande och försökte hinna ifatt glassklumpen innan den hunnit för långt, ”men Wilhelm Osborne vad gör du” skrek hon. Wilhelm svarade, ”i din urringning har endast Otto rört”. Otto var prosten. När man senare frågade Wilhelm om vad som hänt sa han att det var ju inte konstigt att han ryckt till med skeden för ”gröden var ju kall som is”.

Bjud aldrig på nymodigheter på kalas och håller er långt borta från prostens fru.

För att inte någon skall känna sig utpekad har jag ändrat namn på släkten. Den har anknytning till Skottland och nästan alla inom släkten har engelskklingande namn.

Glassmaskinen på bilden är nog för modern för denna historia. Den drevs med elektricitet.

Då glass var nymodigt drogs den för hand. Det som skulle frysas var omgivet med en blandning av is och salt.