Märkt: "Född med silversked i mun?"

Bildens silversked är en s k belöningssked. Den har ägts av P Pettersson i Skeppsta. Den är kontrollstämplad och har årsbokstav K3, d v s tillverkad 1816 i Norrköping. På skaftets baksida är inristat ”Arbetaren är sin Lön värd 1837”.

Skeden har anknytning till Skeppsta järnbruk vid Gnesta. Det är inte troligt att denne P Pettersson var född med silversked i munnen utan troligen tvärtom och han blev väl inte förmögen av skeden.

Hur värdefull en sådan sked var på 1800-talet är obekant men av Antikrundans experter har vi fått lära oss att märkning och inskriptioner på silverföremål drar ner auktionsvärdet.

Hur värderar vi märkning av hemtextilier?

Om man tittar in i ett linneskåp i ett gammalt hem finner man ofta travar med handdukar, servetter och bordsdukar med prydligt broderade monogram. Blivande brudar lade ner sin själ i att märka sitt linneförråd med ofta ganska snirkliga monogram.

I riktigt förmögna hem kan man se att servetter och örngott har försetts med några siffror i anslutning till monogrammet. Om det står t ex 96 betyder det att det finns åtta dussin av just den servetten.

Idag ser vi linnemärkningen som förspilld kvinnokraft. Finns det idag någon brud som känner sig manad att märka linnehanddukar? Nej, det blir frottéhanddukar i läckra färger som läggs in i linneskåpet.  Däremot tycks vackert märkta linneföremål vara eftertraktade vid auktioner och på loppismarknader.