Förr ansågs det fint och förnämt att ha knarrljud i sina läderstövlar. Jag undrar om Carl Petter Brunfelt här nedan byggde in knarr i sina nya stövlar?
Året var 1856 och skomakare Brunfelt hade flyttat till Tibble sågstuga nära Tibble i Björnlunda med fru och två små barn. Skomakeriet gick dåligt och familjen svalt. En dag strax före påsk kom en ung, vandrande dalkulla vid namn Dölhed Anna Larsdotter från Ytter-Malung på besök. Hon hade en hel del saker med sig till försäljning i sin ränsel. Hon visade upp sina saker och då råkade en välfylld penningpåse ramla ut på bordet. Det blev för mycket för Bundfelt så han tog livet av dalkullan för att komma åt pengarna.
För dessa pengar köpte han bl a mat och skomakarmaterial. Han tillverkade också ett par fina läderstövlar åt sig. Men så småningom saknades dalkullan och det uppdagades att Brunfelt hade rånmördat henne vilket han också erkände. Det blev rättegång och skomakaren dömdes till avrättning genom halshuggning. Avrättningen skedde den 17 mars 1858 vid avrättningsplatsen i den så kallade Axala-skogen på gränsen mellan Daga och Rönö härader.
Enligt sägnen hade han sina fina stövlar på sig vid avrättningen. På natten efter gick ”rackaren”, bödelns medhjälpare, och grävde upp liket och tog stövlarna.
Denna förfärliga händelse skildrades av vår nuvarande revymakare i Gnesta i ett teaterstycke för ett tjugotal år sedan att spelas på skolan där han var lärare. Detta spel skrevs om till ett bygdespel av vår kyrkvaktmästare i Björnlunda. Han satte helt på egen hand upp pjäsen till vår hemvändardag på Björnlunda hembygdsgård i juli 1993. Jag hade då det något tvivelaktiga nöjet att spela rollen som skomakare Brunfelt med mord, gripande, rättegång och avrättning.
Den 13 maj 2006, 150 år efter mordet, kom dalkullans släkt, ett femtiotal personer av släkten Dölhed, på besök till Björnlunda och då spelades bygdespelet upp igen. Vid det tillfället hade jag i min roll avancerat från mördare till skarprättare.
Dalkullan blev begravd på Björnlunda kyrkogård 1856 på okänd plats eftersom någon gravsten inte blev ordnad. Vid släkten Dölheds besök 2006 hade de med sig en mycket fin gravsten från Malung. Den restes strax till vänster om kyrkdörren där den nu kan beskådas.
↧
Tema Ljud: "Läderstövlar"
↧