För tjugo år sedan hade maken och jag en stor fest på Nyköpingshus. Ja, den blev lyckad.
Efteråt funderade jag på vad Kristina av Holstein-Gottorp skulle ha tyckt om den och alla andra stora kalas som arrangerades vid den tiden. De kunde förstås inte mäta sig med hennes eget bröllop, som varade i 10 dagar och tog emot 635 gäster. Då 1592 gifte hon sig, bara 19 år gammal, med en 41-årig hertig, sedermera Karl IX:e.
Kristina var enligt historikern Carl Grimberg ”en passande maka åt konung Karl. I hushållning liknade, om ej överträffade hon sin herre. Man berättar, att hon åt pigorna med aln utmätte den tråd varmed hennes linnen skulle sömmas.”
Man vill tro att Kristina trivdes med både Karl och slottet, då en riktigt praktfull renässansbyggnad. Men det måste ha varit tyst i de stora salarna, särskilt under kvällar och nätter. Kungen hade sitt Sverige att sköta och var borta långa tider. Kristina fick lyssna till egna steg och säkert också gnisslande gångjärn när hon under sömnlösa nätter gick runt i sitt hem.
Men varför skriva gick, det borde vara går… Från säker källa har jag hört att hon styr och ställer också idag. Hon lär ogilla stängda och låsta dörrar. De mot Drottningsalen kan vara hur tillslutna som helst – på morgonen är de öppna!
Den som är rädd för andeväsen kan dock utan oro besöka Sörmlands Museums övriga lokaler. På föremålsarkivet finns det här gångjärnet med vackert beslag på ett skåp från Aspö och det har stått orört under lång tid.
↧
Tema Ljud: "Gnisslande gångjärn"
↧