Den här bilden är tagen i april 1964 av fotograf Olle Hagelroth. Stora Torget i Nyköping är som synes en populär parkeringsplats. Det var en tid i folkhemmet då alltfler fick möjlighet att skaffa bil. Och bilen blev en mycket viktig statusmarkör. Bilburen ungdom tog mycket plats och var en grupp vars beteende gjorde många upprörda. När genomfartstrafiken gick fram på Storgatan och Stockholmsvägen bildades ofta köer. Miljöproblem och olycksrisker eskalerade med ökande trafikmängder. Biltrycket i centrala Nyköping hade dock minskat drastiskt år 1961. Då invigdes motorvägssträckan Bergshammar – Påljungshage och trafiken på Riksettan (från 1962 benämnd E 4) leddes bort från stadskärnan.
I en stad av Nyköpings storlek räknar man normalt inte med att sitta i några längre bilköer. I samband med ombyggnaden av Västra viadukten och asfalteringsarbeten på E 4an har problemen tilltagit under år 2015. Ett antal gånger har jag häpnat över alla de bilar som korkar igen stan. Hur ska det sen bli när Resecentrum byggs? Stora problem under byggnadstiden kan förutses liksom tillkommande trafik när bygget är färdigställt. Det blir ingen lätt uppgift för våra kommunala trafikplanerare att lösa upp den knuten. Att balansera olika intressen – miljöaspekter, bilisternas bekvämlighet och ekonomi, centrumhandeln, den kommunala ekonomin etc. – kommer att bli en krävande process. En mix av infartsparkeringar, kollektiva ”morötter” och olika ekonomiska styrmedel, som begränsar biltrafiken, bör övervägas. Som stadsboende bilist kan jag frivilligt dra mitt strå till stacken genom en restriktiv bilanvändning. Visst kan jag ändra mina inköpsvanor, bli mindre bekväm och i en del fall byta ut bilen mot cykeln eller apostlahästarna.
