Ibland funderar man över saker och ting bara si så där och när man får svar blir det oftast ett JAHA! Är det så det går till. Så var det också den dag vi i Seniorbloggen, tillsammans med Josefine och Sylvia från Sörmlands museum, fick vara med om en givande utflykt till Säfstaholms slott och Högsjö bruksmuseum.
På Säfstaholm fick vi en försmak, under sakkunnig ledning av Vingåkers kommuns kulturchef, Lars Furborg, av årets sommarutställning som öppnar traditionsenligt på midsommardagen. Utanför i den grönskande parken stod också en intressant fotoutställning, Bilder som berättar, som visar foton ur Sörmlands hembygdsföreningars arkiv.
Vad vore vår kulturhistoria utan våra alla fantastiska ideallister i föreningslivet? De som sett till att vårda, samla och visa upp svensk historia genom århundraden. Några av dem fick vi glädjen att träffa på Högsjö bruksmuseum som Högsjö Kulturmiljöförening på ett förtjänstfullt sätt värnat om.
När föreningen bildades 1994 hade man som ”ändamål är att kontinuerligt värna om och vårda kulturmiljön inom Högsjö tätort med närområde, som bestående arv till kommande generationer”. Något som bruksmuseet verkligen vittnar om. Här hittar vi bygdens historia i ord, bild och handgripligt i form av föremål vars historiska värde inte nog går att uppskatta.
I den gamla Vita Skola, byggd 1785 och omsorgsfullt restaurerats finns en hel bygds historia presenterad. Inte minst Högsjö bruks allt från dess tid som järnbruk till dagens textilproduktion och en av världens ledande tillverkare av pressfiltar för tillverkning av papper och pappersmassa. Redan 1876 levererades den första filten till svenska pappersbruk.
Med hjälp av två av museets eldsjälar, Lennart Strömberg och Roger Larsson, fick vi en spännande och intressant presentation av vad museet har att visa upp och till och med se en av de gamla maskinerna från tidigt 1900-tal i produktion. Bara det var en upplevelse i sig.
Bevarande av ett gammalt fabrikskontor med allt vad som där kan rymmas är bara det värd ett besök. Att få se alla kontorsmaskiner, nostalgiska telefoner, räkenskapsböcker skrivna med en handstil som hör en svunnen tid till, möbler och så vidare är en påminnelse om tider som flytt.
Hur var det nu då med den här JAHA-upplevelsen? Jo, för en tid sedan när jag behövde införskaffa nya skosnören hade jag framför mig en mängd sådana i olika färger och färger blandade med varandra inflätade. Hur går det till att tillverka dem? Maskinellt men ändå. På museet fanns faktiskt en av de första i sitt slag och till min och vår förvåning var den fortfarande i bruk och tillverkade snören som dessutom säljs på museet. Roger Larsson satte fart på maskinen som var försedd med ett antal rullar med trådar som sammanflätades till ett rep eller snöre. Undrar vem som uppfann den?
