I museets samlingar finns flera generationer räknehjälpmedel som använts för att underlätta beräkningsarbetet för dem, som framför allt i arbetslivet, skulle genomföra olika typer av beräkningar. Det gäller både inom ekonomiområdet och inom det tekniska området. Jag hittade bland annat en gammal räknesnurra från Addo AB och en tidig dator - Victor V 286. Inom det tekniska området hade tidigare räknestickan stor betydelse. Tyvärr hittade jag inte något exemplar av den i samlingarna.
Räknestickan var ingenjörens viktigaste redskap innan de elektroniska räknarna utvecklades. Den grundläggande principen för räknestickan utvecklades av engelsmannen William Oughtred i början på 1600-talet. Han var både präst och matematiker. Räknestickan bygger på logaritmiska skalor. Dessa hade utvecklats av den skotske matematikern John Napier omkring år 1614.
Logaritmerna för olika tal har egenskapen att talen kan multipliceras genom att man adderar deras logaritmer. Man kan även dividera talen genom att subtrahera deras logaritmer. Räknestickan består bara av flyttbara linjaler med logaritmiska skalor. På de lite mer avancerade räknestickorna fanns även möjligheten att kvadrera och dra roten ur tal samt genomföra trigonometriska beräkningar. Kännetecknande för räknestickan är att den visar ett ”ungefärligt” värde och att man får hålla ordning på decimalkommat själv.
Ekonomerna behövde ett exakt värde med många siffror. Därför använde de andra kalkylredskap. På bilden ser vi en mekanisk räknesnurra från Addo AB. Tillverkningsåret är 1950. Addo köptes av konkurrenten Facit AB år 1966, när Addo fick ekonomiska problem. Facit gick samma öde till mötes när när de elektroniska räknarna såg dagens ljus och man då inte hade förutsett den utvecklingen.
Nya möjligheter till kalkylering uppstod för både tekniker och ekonomer genom utvecklingen av datorn. På 1980-talet började de så kallade persondatorena komma i mer allmänt bruk. Datorer i olika former hade funnits länge och successivt utvecklades de till små bärbara enheter. De gav både tekniker och ekonomer en helt ny beräkningskapacitet.
På bilden syns en Victor V 286. Victor Technologies var ett amerikanskt företag som senare såldes till svenska Datatronic. Dessa datorer brukade ha ett Ram-minne på ca 1 Mb, grafikkort på 512 kb och en hårddisk på storleksordningen 100 Mb.
Floppydisken som användes som flyttbart lagringsmedium rymde bara storleksordningen någon Mb.
(Detta kan jämföras med att de digitala bilder som vi idag tar med våra mobiler och kameror och som omfattar ett större antal Mb per bild.)
Våra små telefoner och datorer har idag vida större kapacitet än gamla tiders största datorer. Därmed öppnas givetvis enorma möjligheter att genomföra kalkyler och beräkningar – det gäller bara att använda de nya möjligheterna på ett klokt och kompetent sätt.
