Den här eleganta vinterhatten kommer från Samling: Sigurd Eriksson. Det är en grön filthatt av österrikisk design tillverkad kring 1960. Observera det vackra skyttemärket i mässing och blå emalj!
När jag gick i det kommunala gymnasiet i Ulricehamn 1962 – 1965 var klädseln ett viktigt kapitel. I bygden vimlade det av textil- och konfektionsfabriker med varierande kvalitetsinriktning. Märkeskläder var ett högst reellt begrepp och bärare av dylika plagg hade högt anseende. Extra fint var det att bära jackor, som ofta var tillverkade utanför hembygden. Det var varumärket, som styrde upp bärarens klädstatus.
På ett klassfoto från 1963 syns 23 prydligt klädda tonåringar. Av killarna bär tio av fjorton vit skjorta och slips! Jag kommer också ihåg att jag hade flera hattar. En filthatt liknade den på bilden. Skyttemärke saknades men den hade förvisso en vacker liten fjäder. En grå virkad, låg hatt modell swingpjatt ingick också i min dåtida garderob.
Några eleganta måttsydda kostymer fanns också redo för galej.
Några eleganta måttsydda kostymer fanns också redo för galej.
Annat var det med klädseln i slutet av samma årtionde. Då gällde det att se så proletär ut som möjligt. Gärna slitet och ibland trasigt, rutiga flanellskjortor och manchesterbyxor, definitivt inte slips och hatt. Det tog många år att komma ur denna period. Hatt har jag aldrig burit sedan dess och kostymnissandet har jag inte heller återgått till. Men hel, ren och någorlunda välklädd vill jag allt vara.
Snart är det dags att celebrera att det blir 50 år sedan vi sjöng om studentens lyckliga dar i den vackert belägna småstaden Ulricehamn. Det vore lögn att påstå att jag inte bryr mig om min klädsel inför evenemanget. Vilken dresscode kan tänkas gälla denna festdag, månntro? På dagens ”att göra lista” noterar jag raskt en ekiperingsresa till grannkommunen Oxelösund.
Det ska bli mycket kul att träffa sina studentkamrater igen. Vid sidan av alla intressanta samtal ser jag också fram emot jämförande observation av dagens klädstilar.
