En del av påsken är givetvis den kulinariska delen. Påskbordet är jämfört med julbordet lite ”lättare” till sin karaktär. På påskbordet finns förutom ägg, sill och lax, kanske även lamm. Till en del av dessa rätter fordras enligt den gamla nordiska traditionen även snaps, men givetvis i ansvarsfulla mängder. Till påskbordet passar enligt mig aquavit bäst – kanske OP Andersson. Det är nog den äldsta och mest anrika aquavit och den är kryddad med kummin , anis och fänkål. Carl August Andersson tog fram denna aquavit år 1891 som en hyllning till sin far, skeppsredaren och spritfabrikören Olof Peter Andersson.
I Nyköping finns också ett legendariskt brännvin som fortfarande finns att köpa. Upphovsmannen var general Carl Ulrik Kuylenstierna (1791 – 1856). Han fanns på Arnö gård utanför Nyköping. Generalen Carl Ulrik Kuylenstierna kom ursprungligen från en holländsk ätt som adlades och tog säte i Riddarhuset. Han tjänstgjorde som generalmajor vid Södermanlands infanteriregemente. (Det som mycket senare blev P10 i Strängnäs.) Generalen var gift med Sofia Lovisa Sparre som var av högadlig släkt.
Han kryddade sitt brännvin med anis och fänkål plus lite pomerans. Inte helt olikt kryddningen i aquavit. De proportioner som generalen använde gav, till skillnad mot aquavit, en mycket söt lakritssmak av den typ som finns längre söderut i form av Ouzo i Grekland, Pastis / Pernod i Frankrike och Sambuca i Italien. Nyköpings Brännvin bildar dock inte den mjölkvita dryck som exempelvis Ouzo gör när den blandas med vatten.
General Kuylenstierna lanserade sitt brännvin under namnet ”Expositionsbrännvin” på Stockholmsutställningen år 1866. Det producerades under en period av Nyköpings Spritbolag under namnet ”General Kuylenstiernas blandning”. Detta namn fanns under en tid kvar som en undertitel även sedan brännvinet fått sitt nuvarande namn – Nyköpings Brännvin - år 1924.
Tyvärr är Nyköpings Brännvin lite för sött till påskbordet för min smak, så det får bli en aquavit istället, trots att man borde vara patriotisk och hålla sig till ”närproducerat”.
