Påskfirandet hade knappast något med påminnelse om Jesus korsfästelse och uppståndelse att göra. Snarare var det den mörka, verkliga och mer närliggande historien om häxeri som gav näring åt traditionen med påskkärringar. Men i sanning hade jag som barn under 40- och 50-talet ingen aning om bakomliggande historiska skeenden. Föräldrarna gav sig inte tid till djuplodande berättelser och inte har jag några minnen från de tidiga skolåren i ämnet. Ändå har tradition om just påskkärring följt med i generation efter generation. För oss barn var bevekelsegrunden att agera utklädd kärring likväl solklar; att begåvas med åtråvärd godis och i bästa fall slantar.
Så här var det. Under långfredagen slutfördes förberedelserna. Ritade kort målades med vattenfärger. En bitsockerkartong från konsum målades också och försågs med ett snöre – bärhandtaget. Den fick motsvara kaffepannan. Klädsel gjordes i ordning och sidenschaletten - likt den på bilden - var obligatorisk i utstyrseln. Häxmålningen i ansiktet med streck och prickar gjordes förstås på påskaftonen innan man drog iväg ut på byn. Sen bar det iväg till ”blåkulla”, men utan någon kvast. En sådan var bara till besvär. I kartongen förvarades alla hopvikta påskkort. När dörren till stugorna öppnades kastade man in ett kort och ropade samtidigt glad påsk. Som tack kunde man få hembakade kakor, inköpt godis och ibland även någon kopparslant, ja, till och med silvermynt kunde förekomma. I skymningen var man tillbaka i hemmet. Innan den spännande sammanräkningen av dagens ”inkomst” var det dags för påskmiddagen. Och den innehöll kokta ägg – vi barn kunde den dagen få två ägg var. Det var stort!
Mina egna barn har mindre erfarenhet av att uppträda som påskkärring. De fick av oss föräldrar målade kartongägg fyllda med godis. Alltjämt är det säkrast att ha lite snask hemma i beredskap. Det kan hända att man får besök av barn som ropar ”bus eller godis”. Vi föredrar det sistnämnda. Förutom äggätande varierar påskfirandet numera. I år åker vi till västkusten och då kommer vi att få se påskeldar.
