En kulram eller en abakus är ett gammalt antikt räkneredskap som har använts i många kulturer och som ibland fortfarande används i till exempel Kina och i Japan. Ordet abakus kommer från latinets abacus och grekiskans abax eller abakos och eventuellt har grekiskan hämtat ordet från ett ännu äldre hebreiskt ord, abq som betyder sand.
Genom att skjuta kulorna fram och tillbaka enligt olika regler kan man hantera de fyra räknesätten addition, subtraktion, multiplikation och division och en van abakusräknare finner det rätta resultatet snabbare än vad som är möjligt med mer avancerade och moderna räknemaskiner.
Genom århundradena har det funnits olika redskap för att kunna göra beräkningar och den kanske märkligaste hittades 1901 av några tvättsvampsdykare på ett skeppsvrak av en romersk galär utanför den grekiska ön Antikhytera och har därav kommit att benämnas antikhytheramekanismen. Fyndet, daterat till år 87 f.kr. har på grund av sin sofistikerade mekanism av forskarna senare kommit att betecknas som världens första dator, på ett sätt lite som en dagens bärbara dator då fyndet på havets botten var litet, nätt, mobilt och innehöll data om nästan all den kunskap i astronomi de gamla grekerna hade. Den trolige uppfinnaren är Archimedes och enligt nutida forskare en uppfinning av ett verkligt geni. Av artefakten återstår endast några rostiga bronsklumpar men i dem har forskarna upptäckt en mekanism med en mängd små kugghjul som kunde göra noggranna beräkningar. Mekanismens kugghjul var så att säga datorns ”program” som gjorde det möjligt för de gamla grekerna att skåda in i framtiden, förutsäga solförmörkelser årtionden i förväg, vilken tid på dygnet de skulle inträffa, i vilken riktning skuggan skulle falla och vilken färg förmörkelsen av solen eller månen skulle få. Forskarna kunde se 27 olika kugghjul men förmodligen har det funnits 50 eller 60 kugghjul i hela mekanismen, en mekanism så märklig att den skriver om teknikens historia och berättar för oss att det antika Grekland inte endast var födelseplatsen för modern konst, arkitektur och kultur utan också för avancerad teknik.
En kulram stående på fötter som på bilden användes i den svenska folkskolan i äldre tider. Därefter har räknestickan och miniräknare hjälpt elever att göra beräkningar. Dagens kulram är elevens mobiltelefon vars datorer snabbt beräknar resultatet av de värden eleven knappar in och som, likt världens första dator, genom en sökning på internet, kan ge information om när, var och hur en sol- eller månförmörkelse inträffar.
Facit i hand!
