Hon ligger just nu och sover under mitt överkast i sängen. Där ligger hon ofta och länge. Hennes namn är Rosa efter en katt som vi hade i mitt hem när jag var liten. Våran Rosa är nu 18 år gammal och lite skruttig har hon blivit. Hon hör dåligt och har blivit sämre på att hoppa upp på stolar o dyl men ännu klarar hon att gå i kattluckan i vår ytterdörr. Men under hennes glansperiod var hon en mycket aktiv katt.
Här vid torpet fanns det gott om villebråd för en katt. Feta sorkar och små näbbmöss fanns det, småfåglar, skogsmöss, små ödlor, skalbaggar och gräshoppor – hon ratade inget i sin välmakts dagar. Men lite ömsint tycktes hon vara för ofta fångade hon möss utan att döda dem. Hon bar in dem levande genom kattluckan och släppte dem inne, ofta på övervåningen i stugan. Det var inte populärt. Då var det att hämta en musfälla i snickarboden, beta med en ostbit och gillra under en balja med ett exemplar av Bonniers lexikon under. Jag ville ju inte att Rosa skulle få en musfälla över nosen.
Den råttfälla som jag valde i museets samlingar är en ålderdomlig modell med okänt ursprung. De musfällor som jag gillrade var av modernt snitt. Fast jag har en musfälla som påminner om den på bilden ovan. Min fälla har tre hål där mössen blir strypta av den fjädrande järntrådsöglan. Jag har gjort den själv efter en modell som min morfar visade mig för massor av år sedan.
Jag har alltid fascinerats av katter och har haft dem i huset under alla år. Jag minns från min barndom ”Silkestass” som var storviltjägare och hade som hobby att fånga svalor på gårdsplanen, och ”Hassan” som fångades som vildkattunge bakom ladugården och stängdes in på övervåningen i huset varifrån han hoppade ut genom ett öppet fönster och ådrog sig ett magbråck. Han blev sedan mycket tillgiven. Jag minns ”Missis”, en liten vit albinokatt med röda ögon. Men hon blev inte så gammal. Jag minns också när en av ladugårdskatterna drabbades av kattpest och i svåra plågor dog bakom syrenbersån. Även kattungar kunde få kattpest.
Jag har som sagt alltid fascinerats av katter och den dag som Rosa går ur tiden då kommer jag verkligen att sakna henne.