Skidtävling i Strängnäs kommun, första halvan av 1900-talet. Fotograf: Ture Ekman. Ur Sörmlands museums samlingar.
Dagen med stort V närmar sig med storsteg – nämligen Vasaloppet. Den söndagsmorgon när miljoner TV-tittare bara inte kan missa en av årets höjdpunkter – den magnifika och färgsprakande starten. Inte utan att det vibrerar av spänning i kroppen trots att man själv inte är på plats. Fast för mig har det aldrig varit något av en dröm att utmanas av ett av världens största skidlopp.
Att åka skidor är en urgammal tradition. Redan vid stenåldern sägs de brädbitarna som kan kallas skidor ha sett dagens ljus. Om det vittnar världens äldsta skidor, över 5000 år gamla, funna i byn Kalvträsk i Västerbotten. De hittades, tillsammans med en skovelliknande stav, delvis bevarade i en syrefattig myr i samband med grävning av ett dike.
Utvecklingen på skidfronten har i dag gått oerhört starkt framåt och jag vet faktiskt inte om det tillverkas några skidor i trä längre. Möjligen finns det några militärskidor kvar av den gamla hederliga sorten i något mobförråd eller på museum.
Min första upplevelse ”live” med Vasaloppet skedde under något brusiga förhållanden 1961 i Hammarstrand, som ligger i östra Jämtland, i samband med att jag köpte min första stora och tunga TV-apparat. Det var inte lätt att få till bra bilder på skärmen. En bidragande orsak till oväntade störningar tror jag att Hammarforsens kraftverk, som låg bara några hundra meter från bostaden, var. Men några företagsamma ortsbor hade sett till att det kommit upp en så kallad slavsändare på Kullstabergets topp vilket bidrog till att TV-tittande blev ganska drägligt.
Några direktsändningar från Vasaloppet var det inte frågan om. Sven Jerrings magnifika radioreferat var det som gällde. Men just det här året startade Sportspegeln och där kunde man se riktiga bilder från tävlingen med legendariske Sven ”Plex” Petersson som kommentator. Det var en häftig upplevelse men det skulle dröja ända till 1970 innan det blev en direktsändning – men då bara från målet.
1961 kördes Vasaloppet för 38:e gången och det var första året som starten förlades till Berga By i stället för start i centrala Sälen.
Första gången jag såg delar av Vasaloppet i färg var tre år senare och först 1982 satt man som ”klistrad” framför TV-skärmen då Vasaloppet för första gången sändes i sin helhet. Hela sju timmar. Efter det har jag, vad jag minns, inte missat en enda av alla TV-sända tävlingar. Vem som vann 1961? Det var Delsbograbben Daniel Johansson med Lyckseles Sture Grahn som två. Daniel var första åkare under 5 timmar, 4.45.10 blev segrartiden.
