Nära fyrahundra år efter att Gustav Vasa på sin flykt undan de danska förföljarna startade det första Vasaloppet med 116 deltagare 1922. Året därpå deltog den första kvinnan i loppet och gick i mål på tiden 10.09.42. Om det var för bra eller om det fanns andra orsaker förtäljer inte historien men året efter förbjöds kvinnor att delta med motiveringen ”att det ansågs för jobbigt” för kvinnor att delta.
Man kan ju hoppas att det var en av de sista gångerna som patriarkatet utövade sin makt med hänvisningen till det svaga könets fysiska förutsättningar. De svenska kvinnorna hade ett par år tidigare fått rösträtt och framtidens segrar låg inom räckhåll och 1981 tilläts kvinnor åter att delta sedan en kvinna utklädd till man blivit intervjuad i TV och avslöjad 1978.
Om Margit Nordin, den första kvinnan i spåret, använt ett liknande par solglasögon som fotot visar och som inköptes till en fjäll- och skidsemester i Norge 1958 kanske hon hade kunnat kamouflera sig och undvika att avslöja sitt kön. Solglasögonen, som är hopfällbara, utgörs av bruntonade celleluidplattor sammanfogade med bruna sammetsliknande textilband och fästs på ögonen med ett resårband runt nacken och för att undvika imbildning på glasen finns små hål på sidornas celluloidplattor. För sin tid avancerade!
54 år av spårning i fädrens spår innan framtiden segrade 1981 och kvinnor åter tillåts delta i Vasaloppet. Undrar om någon idag skulle våga påstå att det är för jobbigt för svenska kvinnliga skidåkare att köra påfrestande lopp. Charlotte Kalla bevisar att Kvinnliga skidåkare orkar och vinner VM 2015.
