Denna gång är rubriken ”Tiden”. Detta ämne ger lite filosofiska associationer. Många av de gamla filosoferna och även inom många religioner har man funderat över ämnet. Matematiker/fysiker som Newton och Einstein har ur sina respektive perspektiv funderat över tidsdimensionen - då som en fjärde dimension tillsammans med de tre rumsdimensionerna.
De gamla grekiska filosoferna tänkte sig två tidsbegrepp – chronos och kairos. Chronos stod för den mätbara tiden eller klocktiden och kairos stod för den upplevda tiden. Klockan på bilden som finns i Museets samlingar har både ett urverk och grekiska kolonner.
Så frågan är nu om jag skall välja det filosofiska spåret eller ett mera jordnära?
För att inte förirra mig in i filosofin, börjar jag med att titta på hur vi förhöll oss till klocktiden i Sverige på 1800-talet. Länge levde man efter så kallad soltid, som innebar att klockan var tolv när solen stod som högst på himlen. Det innebar i sin tur att varje by och stad hade sin egen tid beroende på hur man geografiskt låg i ost- västlig riktning. Det var inget praktiskt problem, så länge människor varken reste långt, snabbt eller samordnat.
När järnvägarna byggdes ut och slog igenom som allmänt transportsätt uppstod däremot problem. Det blev krångliga tidtabeller och lokförarna hade ingen lätt uppgift när de skulle hålla reda på tidtabellerna samt jämföra med sin egen klocka. Järnvägsbolagen inklusive Statens Järnvägar (SJ) införde då en egen ”järnvägstid”. Stationsklockorna hade två minutvisare – en för järnvägstid och en för lokal tid, vilket gjorde situationen ännu mer förvirrad.
För att lösa problemet enades man så småningom om att införa normaltid med så kallade tidszoner. Det vill säga varje land införde en och samma tid inom landets gränser och tiden bestämdes med antalet hela timmars avvikelse från Greenwitchtid. Tyvärr blev det inte konsekvent. Stora länder som till exempel USA fick flera tidszoner inom landet och en del länder som exempelvis Indien fick ta hjälp av halvtimmar. För Sveriges del löstes dock järnvägsproblemet. Vi fick samma tidszon i hela landet. Sedan har vi i och för sig trasslat till det hela igen med ”sommartid och vintertid”, men det är en annan historia.
Man kan dessutom säga att det gamla problemet med olika tider vid resor återuppstått i och med att vi sedan många år reser både snabbt och långt med flyg. Det är antagligen omöjligt att gå vidare med samma lösning som tidigare – att det skulle vara en enda tidszon på hela jorden. Vi får finna oss i att ställa om klockan under våra längre flygresor – eller skall vi kanske gå tillbaka till filosoferna och be dom tänka ut nya tidsbegrepp?
