Kan det vara något bättre än när man lyckats baka en god rågbrödsdeg och ger den tid att jäsa sig riktig fin för att sen få grädda egna hemgjorda rågkakor av gammalt snitt. Det ska vara med många kryddor, anis, fänkål, kummin och lite pomerans. Gärna en god mörk sirap och ett ekologiskt rågmjöl. Doften av nygräddat är värd den tid man lagt ner på baket!
Vad gjorde man då förr när tid fanns till övers, som t ex när degen jäste? Jo, kvinnorna tog fram stickningen, som ofta fanns till hands i förklädesfickan. Det finns bilder på kvinnor som t o m stickar när de går. Jag kommer att tänka på min farmor som inte kunde sitta overksam. Ofta när hon var hos oss på gården tog hon fram den låda med trasiga strumpor och vantar som mamma sparat ihop tills hon kom. Då kände farmor att hon gjorde nytta.
Farmor, ja, hon kunde baka rågbröd. När pappa var liten på 1920-talet gjorde arbetarhustrurna ett byte vid bakningen. Eftersom bröd inte var så hållbart, så turades man om att baka och fick på så vis oftare färskt bröd. Men farmor berättade att min pappa hade lekt med hennes knappnålar och stuckit in dem i de jäsande brödkakorna. Det uppdagades inte förrän man började skära i dem. Så den veckan kunde de inte byta kakor.
Att känna sig behövd och uppskattad är bland det viktigaste vi har. Det är en drivkraft till arbete och glädje. Man kan önska att ungdomar nu kunde få känna det samma i större utsträckning. Få ett arbete, behövas och klara sig själva. Där är vi inte i dessa dagar. Tiden kan för dem vara en plåga då ingen efterfrågar dem. Jag tycker därför att vi pensionärer om möjligt ska låta bli att arbeta efter pensioneringen, kanske t o m gå ner i arbetstid tidigare och släppa in ungdomen. Vid 60 började jag själv känna att jag hade svårt att orka med stressiga 8-timmarsdagar och gick därför vid 63 ner till 6-timmarsdag. Det var underbart att sluta kl tre på eftermiddagen och få tid till något mer än att bara laga mat när man kom hem, planera nästa dag och somna framför TV-n.
Denna påse kommer från Sigurd Erikssons samlingar. Han var Hemvärnschef i Askersund på 1950-talet och i påsen var det småsaker och bestick från en hemvärnsutrustning. Vad som är lite kul är att det finns tryckta recept på påsen, ”skafferipiff” och Enkel sjömansbiff”. Det sistnämnda vet jag vad det är men skafferipiff, ingen aning. Det får mig att tänka på att jag nog skulle ta mig tid att städa upp bland burkar och pytsar i kylskåpet. För tid har jag ju nu.
En del människor uttrycker sig som att vår tid är utmätt och kanske är det så. Jag har läst att medellivslängden i Sverige är 84 år för kvinnor och 80 år för män. Därmed inte sagt att det blir så....
