När Sylvia Fargo visade mig det eleganta verktyget blev jag åter påmind om att människor långt tillbaka i tiden uppfunnit och tillverkat snillrika saker. Det inte bara det senaste århundradet som teknisk utveckling pågått. Listhyveln på bilden är tillverkad 1739. En sak, av allt jag lärt utav museets samlingar, är just insikt om att till synes enkla men ändå smarta verktyg och andra konstruktioner gjorts även i gången tid. I historiska sammanhang talas om teknikutveckling redan under medeltid.
Med en listhyvel kan man skapa en fals eller profil i ett trästycke. Till en början utformades listhyvlar direkt för den profil som skulle skapas och därför har många tämligen unika hyvlar tillverkats. Men konstruktionen är i grunden bara en hyvelkropp, ett hyvelstål och en kil som låser fast stålet. Liknande verktyg med smärre förbättringar har använts i hantverk långt fram i tiden.
Jag kände tidigt att träsnideri lockade och det började med fogsvans och morakniv. I skolan blev sedan slöjden det roligaste ämnet. Där fanns spännande verktyg, bl.a falshyvel, i storlek och utseende likartat verktyg som den här gamla klenoden. Slöjdandet var så intressant och trevligt att jag umgicks med allvarliga planer på att själv bli lärare i ämnet.
Efter skolan blev det istället arbete med snickeri på fabrik. Jag spikade ihop köksinredning, men detaljerna var maskinellt tillverkade, fals t.ex åstadkoms i en eldriven fräsmaskin. Trots att hopsättningen av inredningssnickerierna skedde med handverktyg är jag inte säker på att mitt jobb definierades som äkta hantverk.
