1947 konstaterades i en offentlig utredning att ett djupfrysningsaggregat är en alldeles för dyr anläggning, varför ett enskilt hushåll inte kunde förvänta sig en sådan anläggning. Endast 17 år senare infördes frysen som standard i nybyggda bostäder och idag har så gott som samtliga hushåll tillgång till en frys i form av frysfack, frysskåp eller frysbox till en inte allt för stor kostnad.
En viktig förutsättning för att kunna tillämpa infrysning som en metod att bevara och förvara livsmedel var tillgång till elektricitet och det var först efter andra världskriget som det blev vanligt i Sverige att använda elen till att driva maskiner och motorer och i takt med stigande välstånd och ändrade levnadsvanor ökade antalet frysar i hemmen snabbt, först som tillgång till andelsfrysar som inrymdes i källare i vanliga hyreshus för att sedan redan under 1960-talet ersattas av frysen i köket i det enskilda hushållet. Den första frysen för hemmabruk kom 1956 och källaren blev istället ofta ett cykelförråd.
1881 fraktades för första gången djupfrysta hela djurkroppar per båt från Australien till England med lyckat resultat. 1930 hade de första konsumentförpackade djupfrystprodukterna kommit ut på den amerikanska marknaden och 1945 introducerades djupfryst i Sverige. Djupfryst torsk presenterades 1949, och fiskpinnar 1956.
1881 fraktades för första gången djupfrysta hela djurkroppar per båt från Australien till England med lyckat resultat. 1930 hade de första konsumentförpackade djupfrystprodukterna kommit ut på den amerikanska marknaden och 1945 introducerades djupfryst i Sverige. Djupfryst torsk presenterades 1949, och fiskpinnar 1956.
Sven och Frida i Oxelösund, som det berättas om i samlingarna på Sörmlands museums hemsida, tog snabbt till sig nyheten med att förvara matvaror nedfrysta i sin frysbox . Med tiden ökade Oxelösundsfamiljens behov av att kunna frysa in livsmedel varför också ett frysskåp införskaffades. Nu hade Glassbilen börjat åka runt och spela sin trudelutt varför Svens egenhändigt skjutna sjöfåglar måste samsas med glasspinnarna eller, vilket nog var bättre, glasspinnarna få ett eget skåp.
Djupfrysning stoppar utvecklingen av mögelsvampar och bakterier. Den bromsar andra reaktioner som normalt sker i råvaror eller den lagade maten men den kan också tillämpas som en metod för att bevara textilier angripna av skadedjur. Då är den senaste rekommendationen i museivärlden för frysning 7 dygn i minus 20 grader eller 5 dygn i minus 30 grader. För långtidsförvaring av mat rekommenderas minus 18 grader. Lägre temperatur gör inte att livsmedlen håller längre, bara att energiförbrukningen ökar.
