Veckans ämne är vågor. Det finns många sorters vågor – havsvågor, ljudvågor, radiovågor, etc. I museets samlingar finns en fin gammal radiogrammofon. Som gammal tekniker, så lockas jag att ägna dagens betraktelse åt radiovågor och ljudvågor.
Människan har alltid haft behov av att kommunicera på längre avstånd än där man kan ropa till varandra. Röksignaler och optisk signalering utökade avståndet. Elektrisk / trådbunden telegrafi började användas under tidigt 1800-tal och utökade avståndet ytterligare.
En önskan om att kunna överföra meddelanden utan trådar drev på utvecklingen. James Clerk Maxwell förutsåg de elektromagnetiska vågornas existens och kunde dessutom formulera dessa rent matematiskt redan år 1864. Heinrich Hertz lyckades generera och detektera elektromagnetiska vågor år 1888. Radions fader ansågs länge vara Guglielmo Marconi. Nikola Tessla ifrågasatte dock Marconis patent avseende trådlös radio och patentet tillerkändes så småningom Nikola Tessla.
Valdemar Poulsen utvecklade i början på 1900-talet en roterande högfrekvensgenerator, som kunde generera höga frekvenser med höga effekter, vilken lämpade sig väl för att överföra tal och musik. Radioröret och rörbestyckade sändare utvecklades omkring år 1910 och redan under första världskriget sändes musik till trupperna i Belgien.
Vid överföring av ljudvågor – via radiovågor – och åter till ljudvågor krävdes en omfattande utveckling av alla komponenter i kedjan. Det krävdes mikrofoner, sändare med möjlighet till modulation, antenner, mottagare för demodulation, förstärkare och slutligen högtalare. Redan på 1920-talet var det möjligt att överföra tal och musik via ”rundradio” till de svenska hemmen. Den tidigaste typen av mottagare var ”kristallmottagaren” med hörtelefon, men man övergick relativt snabbt till rörbestyckade mottagare med akustiska högtalare. År 1947 uppfanns transistorn, vilken skulle komma att revolutionera den fortsatta utvecklingen inom radiotekniken.
Radiogrammofonen på bilden är en Radiola från 1947 och bygger på rörteknik. Den tar emot amplitudmodulerade radiovågor och kunde troligen ta in Radio Luxemburg. Stationen i Luxemburg, som startade redan 1933, sände på våglängden 208 meter/mellanvåg ( ca 1440 kilohertz) och var en av Europas kraftfullaste sändare. Här spelades det allra senaste inom pop- och rockmusiken.
Denna Radiola har dessutom en inbyggd elektrisk grammofon. Den gav en ytterligare frihet åt en musikälskande ungdom, som därigenom själva kunde välja vilken musik man för tillfället ville lyssna på. Den 17-åriga Tore Andersson, som arbetade på gården Ättersta i Österåker, köpte denna radiogrammofon. Han inhandlade dessutom 78-varvsskivor med Alice Babs, Britta Borg, Harry Brandelius, Charlie Norman, Glenn Miller och Louis Armstrong. En ny värld öppnade sig säkert därigenom för ungdomarna på gården.
I den nya digitala tekniken tillsammans med internet och trådlösa nätverk ingår fortfarande radiovågor som en viktig pusselbit och friheten att välja har nått ännu mycket längre.
