Nu lackar det snabbt mot jul och i seniorgruppen enades vi om att ”julstök” borde vara ett lämpligt tema. Vad finner man då i samlingarna, som instinktivt för tankarna till jul, julstök och julfirande? För mig känns dessa röda ljusstakar som verkliga julsymboler. De fanns redan i min barndom och ser fortfarande - om man köper nya – ut på samma sätt.
De har sin givna plats på bordet inför julen. Idag finns de mer av tradition än av behov av ljus.
Med ljusstakar kommer jag osökt in på ämnet ljus, som är viktigt för allt levande. Här i Norden kopplas ju jul och mörker samman. När människan stängde in elden i spisar av olika slag försvann ljuset. Det behövdes separata ljuskällor.
Under medeltiden var det talg- eller vaxljus som gällde. Ljus av bivax var dyrbara och endast för de rika. Utvecklingen avseende ljuskällor gick vidare. Kemisten Michel Chevreul fann i början på 1800-talet att talg och feta oljor var en blandning av fasta- och flytande fetter. Han lyckades separera komponenterna och stearinljuset såg ”dagens ljus”. År 1838 startade ljustillverkningen på Liljeholmen i Stockholm.
När användningen av elektricitet utvecklades under senare delen av 1800-talet blev det genom uppfinnare som bl a Thomas Alva Edisson möjligt att få belysning på ett nytt sätt. Nyköping fick sitt första vattenkraftverk för elproduktion vid Storhusfallet på 1890-talet. Den första offentliga belysningen uppfördes till skridskobanan vid slottsdammen.
De tidigare koltrådslamporna blev en bit in på 1900-talet utslagna av metalltrådslamporna, som var mer ekonomiska och hade längre brinntid. De så kallade ”glödlamporna” användes under hela 1900-talet och används fortfarande. Mot slutet av 1900-talet insåg man att vi behöver hushålla med energi, vilket satte fart på utvecklingen av effektivare ljuskällor. Lysrörskonstruktioner av olika slag var mer energieffektiva och utvecklades för att passa olika ändamål. Nackdelen är att de måste tas omhand efter användning, eftersom de innehåller miljöfarliga ämnen.
Röda och gröna lysdioder (LED) har funnits ganska länge och bygger på halvledarteknik. I en ljusdiod omvandlas en mycket stor del av elenergin till ljus.(De gamla glödlamporna skapar mer värme än ljus.) För att få vitt ljus behövs även en lysdiod med blått ljus. En blandning av rött, grönt och blått ljus kan ge vitt ljus av olika färgtemperatur. Den blå lysdioden hade länge gäckat forskarna. De tre japanska fysikerna Isamu Akasaki, Hiroshi Amano och Shuji Nakamura lyckades dock genom idogt arbete och mot alla odds ta fram en blå lysdiod. För detta får de årets Nobelpris i fysik. Genom att använda lysdioder (LED-lampor) för belysning vinner man både ökad livslängd på lamporna och väsentligt lägre energiförbrukning. Idag kan vi köpa LED-lampor i butiken.
Det är fascinerande att se människans förmåga att successivt utveckla nya redskap för att fylla behovet av ljus. Men trots all utveckling vill vi fortfarande gärna använda dessa gamla röda ljusstakar till julfirandet.
