Medeltiden räknas i Sverige från mitten av 1000-talet fram till Gustav Vasas framträdande omkring 1520. I det medeltida Sverige fanns en tydlig hierarki mellan fattiga och rika. Varje människa hade sin givna plats i samhället. Men precis som idag fanns social omvårdnad och ett samhälleligt skyddsnät. Det var husbonden som i första hand ansvarade för sin arbetskraft. Men det fanns också inrättningar som hade till uppgift att sörja för de fattiga.
Under sent 1100-tal och tidigt 1200-tal bildades tiggarordnar som Franciskaner och Dominikaner i Europa. Ganska snart spreds de till Sverige. I Nyköping byggdes ett Franciskanerkonvent i slutet av 1200-talet enligt det mönster som Franciskus av Assisi i Italien dragit upp. Franciskanerbrödernas uppgift var att missionera och hjälpa de mindre bemedlade i samhället. Själva skulle de leva i fattigdom utan egna ägodelar och enbart förlita sig på sina medmänniskors godhet. Den katolska kyrkan hade ett starkt grepp om människorna. Föreställningen om livet efter döden, med himmel och helvete, var stark. För att inte hamna i helvetet skulle man vara så god som möjligt och be om syndernas förlåtelse. Skärselden var den plats där alla själar skulle renas innan de kunde fortsätta till himmelriket. Man kunde köpa sig en snabbare väg genom att ge gåvor som vaxljus, dukar och till och med gårdar till konventet. Bröderna fick dock kritik för detta eftersom det var emot tiggarordens grundprinciper om att leva i fattigdom.
Vid vårt senaste möte med seniorbloggarna fick vi en föreläsning om de nyligen genomförda utgrävningarna av området där Franciskanerkonventet varit beläget. Det var Katarina Blix Lundqvist från Sörmlands Museum som visade bland annat fynd som gjorts på platsen belägen kring Nyköpingsåns nedre lopp. Man har hittat marlekor (runda lerstenar), skor, smycken, tallrikar, barkbåtar, mm. För egen del valde jag en spiskrok som påträffats vid undersökningarna. Tänk att en sådan spiskrok som jag använder varenda dag när jag eldar i vedspisen användes redan på 1200-talet.
