Ett fragment av en skål, glaserad på insidan med ett vackert blommönster ristat i vitleran tilldrog sig min uppmärksamhet när vi fick ta del av utgrävningsmaterial från medeltiden. Skålen hade hittats 1961 då man frilade klostrets mittparti.
Franciskus av Assisi föddes 1181eller -82, dog 1226 och helgonförklarades 1228. Han hade levt ett normalt liv till 1208 då han fick en uppenbarelse och började sina vandringspredikningar i yttersta fattigdom. Redan före sin död hade han 5 000 lärjungar som levde efter mottot: ”De skulle ge bort allt de ägde till fattiga och leva av sina händers arbete och i nödfall av allmosor”.
De var inte munkar som bodde inneslutna i ett kloster utan s k gråbröder som rörde sig fritt i staden. Klädseln var grå med ett vitt rep om midjan med tre knutar vilka representerade tre löften; lydnad, fattigdom och kyskhet. Franciskanerorden grundades 1210 och var katolska kyrkans största orden.
Till Sverige kom den under Magnus Ladulås tid omkring 1250-talet. Det byggdes kloster i ett 20-tal städer och orter. Klostret i Nyköping, byggt 1280, låg där nu Folkhögskolan ligger. Tidigare var detta flickskola och kvarteret heter Flickskolan och är mellan Behmbrogatan, Ö Trädgårdsgatan och Folkungavägen. Franciskanermunkarna var först med att ha skolundervisning. Det var vid platsen för nuvarande Nikolaikyrkan, och de var också först med sjuk- och hälsovård. Munkarna införde klockringning i Nyköpings kyrkor, morgon och kväll, ”pro pace” d v s för freden. När Gustav Vasa genom reformationen drog in klostren togs också klockringningen bort, men hans barnbarn Gustav II Adolf återinförde den och nu ringer fortfarande kyrkklockorna.
Klostret fick inte äga fast egendom, och om de fick något så var de tvungna att sälja det inom ett år. På 1400-talet fick de Äng vid Arnö, senare hela Arnö, de fick Äng vid Fjälla, Laggarbo (Labro), Hofra i Helgona, Bastäng i S:t Nicolai och Oppeby i Råby. Hus byggdes för sjukvården och kallades Helgehandshus, kanske inne på klostrets mark. Helgeands hus betyder för den helige anden och var för de sjuka och även fattiga resande. Hospital var från början för endast en sjukdom, spetälskan. Munkarna hade dammar för fiskodling där nu Östra Promenaden är och ner mot ån.
Västerås Riksdag beslöt 1527 att inskränka munkarnas tiggarresor till en sommar- och en vinterresa. Det var början till nedläggningen av klostret och vid reformationen försvann de tillgångar som munkarna hade. Stadens folk började bygga på marken, klostermaterial användes vid reparationer av Nyköpings Hus. Nu kan vi endast se en markering på Behmbrogatan där en del av klostret har varit. Man kan också via golvet i Folkhögskolans paviljong komma ner i en liten del av klostret. En modell finns på Nyköpings Hus där man kan se klosterkyrkan, vilken var den första av de tre kyrkorna i staden. Vid utgrävningarna har hittats två altarskivor. Den ena finns i Franciskuskapellet vid Rosenkälla och den andra i katolska kyrkan S:t Anna på Högbrunnsområdet. En gravstenshäll finns bevarad på Nyköpings Hus. Den föreställer ”fru Ingebork”. I Muséets samlingar finns också smidda beslag, verktyg, lås, hästskor och mycket annat.
Fakta till denna sammanställning är hämtat från ett projektarbete som gjorts av Christel Eriksson 1977. Den finns tillgänglig på Å-huset, Sörmlands museums Arkiv och Bibliotek. Dessutom finns alla arkeologiska rapporter från utgrävningarna 1891, 1924-25, 1934, 1961, 1973 och de senaste i september i år då man tog upp ett schakt alldeles intill Å-husets entré och fann en kraftig mur. Den tros härstamma från 1500-talet eller tidigare.
