Under de stora folkrörelsernas tid vid slutet av 1800-talet, växte bland annat folkparkerna fram som festplatser, där människor samlades för att dansa och umgås. Tidigare hade folk på landsbygden samlats vid vägskäl för att roa sig. Gustav Fröding illustrerade detta i sin dikt ”Det var dans bort i vägen”.
Vartefter industrisamhället växte fram och gav arbetarna mera fritid ökade behovet av förströelse. Särskilt arbetarrörelsen och nykterhetsrörelsen kom att engagera sig i att skapa verksamheter som Folketshus-rörelsen och senare även större mötesplatser som Folkparkerna.
Verksamheterna byggde ofta på ideella krafter, men även industriägarna såg ett intresse i att bidra. Den första svenska folkparken startades på privat initiativ i Hällefors i slutet av 1700-talet och den första folkparken som anlades av arbetarrörelsen, startade i Malmö år 1891. Svårigheten att få samlingslokaler blev en av drivkrafterna för arbetstagarorganisationerna att bilda folkparksrörelsen.
Folkparkerna kom till efter idéer från tyska ”biergarten”. Det serverades ingen sprit i folkparkerna, men det hindrade inte att man tog med sprit hemifrån och bråk uppstod ibland.
Under 1940-talet var det så kallade dansbaneeländet en het samhällsfråga och bland andra prästen Gustav Grände agerade moralens väktare och stred mot folkparkerna. ”De ledde till syndigt levene”.
Folkets Park i Hjortensbergs hage i Nyköping kom till först 1909. Från början var den inte bara inriktad på att vara en samlingsplats utan även ett rekreationsområde för arbetare och deras familjer. Där fanns en liten paviljong samt planteringar och vilobänkar.
Ingången till parken, som syns på bilden, var under min barndom från Stockholmsvägen. Då min far under många år spelade dansmusik i Folkets Park, fick jag som liten vara med där vid olika tillfällen. Där fanns en ”gammaldansbana” som var helt öppen, med bara ett enkelt tak för orkestern. Den låg vid den nuvarande infarten till parken. Dessutom fanns en ”modern dansbana” med tak över hela banan, men öppen i sidorna. Min uppgift blev att på en ljustavla tända den aktuella dansen – foxtrot, tango etc. Därtill fanns en kafébyggnad, som låg strax ovanför nuvarande ”Träffen”. På parkområdet finns fortfarande den gamla teaterladan kvar - med öppna sidor. Den är väl i stort sett den enda byggnad som återstår från det tidiga 1950-talets Folkets Park.
