I nådens år 2014 har Sörmlands Museum gjort ett verkligt kap. Avkastningen från Martin Nilssons generösa donationsmedel spenderades på Stockholms Auktionsverk. Här gick klenoder från Biby f d fideikommiss, Eskilstuna kommun under klubban. Familjen von Celsings unika samlingar skingrades. Nilssons pengar möjliggjorde dock att t ex kulturhistoriskt intressanta kläder och skor från sent 1700-tal till tidigt 1900-tal kunde inköpas och räddas kvar i länet. Vackert så!
Det föremål som jag fastnade för är ett parasoll av svart mönstervävt siden. Innerfoder av svart och vitt siden. Spröt och spröthållare av svartmålad metall. doppsko av trä. Kryckan av bambu har ett utskuret hundhuvud nertill, med ögon av glas. Parasollet var sannolikt ett viktigt solskyddsattribut för fina frun/fröken vid promenader i parken. Det gällde ju att vara rädd om sin ideala bleka hy!
För egen del har jag aldrig ägt ett parasoll. Använder inte heller mitt golfparaply som solskydd. Tyckte rentav att vissa golfspelare såg lite löjliga ut när de under sommaren fällde upp sina stora paraplyer som solskydd.
Däremot kan en paraply komma väl till pass för annat ändamål än regnskydd. Hände sig 1989 att familjen en regnig dag besökte Solliden på Öland. Med paraply i vänsterhanden och mitt ena förskolebarn i den högra promenerade jag i den vackra slottsparken. En Range Rover närmar sig snett bakifrån. Vi går åt sidan ut på gräsmattan och får syn på drottning Silvia bakom ratten. Hon vinkar glatt till oss - en hälsning som verkligen måste besvaras. Vad göra med båda händer upptagna? Jo, hälsningen fick ske genom att lyfta och sänka paraplyn att antal gånger. Såg säkert ganska lustigt ut från drottningens position. Ett familjeminne om ett ovanligt sätt att hälsa på Silvia Bernadotte född Sommerlath.
