Äggkoppar ur samlingen Eskilstunahemmet är i de livfulla färgerna gult, grönt och rött och har tandade kanter som anspelar på äggskal. För mig symboliserar det något gott.
Hos däggdjur sker fosterutvecklingen inuti kroppen. Det mognande ägget slungas ut från äggstocken, fäster i livmodern efter befruktning och utvecklas till unge. Så är det inte hos fåglar. De värper större, färdiga ägg med hårt skal. Det befruktade ägget innehåller all den näring embryot behöver. Tillväxten sker sålunda inuti ägget men utanför kroppen.
Vi människor nyttjar fåglars obefruktade ägg som livsmedel och får utsökta nyttigheter från både vitan och gulan. Jag har alltid varit förtjust i ägg, men fick i barndomshemmet inte äta dem så ofta annat än via olika maträtter. Om jag hjälpte till i ladugården kunde jag som ersättningen ibland få några och sedan själv bestämma om de skulle ätas kokta eller stekta.
När jag var tillsyningsman på fågelberget Stora Karlsö blev äggkonsumtionen desto större, den liknade närmast frosseri. Daglig äggtäkt i de stora trutkolonierna under maj månad blev en fantastisk resurs. Trutägg visade sig vara mycket mustigare än vanliga hönsägg och en bra ingrediens i härliga pannkakor och sockerkakor.
På samma vis har skärgårdsbefolkning drygat ut sin kost – utan att göra skada. Plockar man något ägg från varje bo så kompenserar fåglarna genom att värpa fler. Olika sjöfågelarter har varierande häckningstid och säsongen för äggtäkt kunde bli lång.
Den som idag funderar på att skatta fågelbon bör se till att införskaffa vederbörliga tillstånd. Och det är nog inte så lätt att utverka om syftet bara är att äta ägg.