I fablernas värld får djur mänskliga egenskaper. Pratbubblor med skriftspråk visar att djur beter sig som mänskliga varelser, trots att djur kommunicerar på helt andra sätt. Människors sämre sidor och tillkortakommanden har överförts på djur.
Det finns sagofigurer som agerar med negativa mänskliga drag. Varulven är klassisk och ofta framställd som glupskt monster. King Kong, en jättegorilla i tidningsserier och ett flertal filmer med början 1933, blandar sig med människor men ses som en ond varelse och bekämpas. Serier och sagor görs mestadels – åtminstone i modern tid - för barn. Man undrar vad vuxna kan bära med sig efter att ha matats med dylika berättelser.
Hänvisning till djurriket kan förekomma inte minst under pressade situationer som i följande exempel. Winston Churchill lär i inledningen av ett möte med Eisenhower ha utropat - Är vi djur! Han uttryckte frustration över hur de allierades bombräder omvandlade främst tyska städer till grushögar med fruktansvärt lidande för civilbefolkningen. Så kan väl inte människor bete sig! Det måste ha varit något djuriskt som åstadkom så grymma handlingar.
Våra arvsanlag har mycket gemensamt med djur enligt modern genetisk kartläggning. I extremt sällsynta fall kan barn faktiskt fortfarande födas med en liten svans eller päls som rester av forntida genetiskt arv. Och skulle vi vara helt fria från djuriska beteenden borde väl världen se annorlunda ut.
Vilka erfarenheter och tankar styrde skulptören Adolf Stern när han vid början av förra seklet formgav gipsfiguren på bilden? Intressant är att den tre decimeter höga statyetten är monstruös i kroppsform och har försetts med kraftiga hörntänder precis som apor har. Hörntänderna signalerar aggressivitet!
↧
Djuriskt - om människor
↧