När människor för så där tiotusen år sedan koncentrerade sitt avträde till en plats blev det komposterade avfallet samtidigt ”fröbanker” för vilda växter. Många frön måste passera en mage för att kunna gro. På så vis blev latriner omedvetet växtförädlande provodlingar. Ur frösamlingen var det lättare att hitta växter som muterat, t.ex. hade fler och större ax i sin vippa eller ärtskidor som behöll sina frön i baljan. Människor som iakttog sådana fenomen började skörda och så. De startade en gryende kultur med matproduktion. Grunden var lagd – om än omedvetet – för jordbrukarsamhälle och civilisationens framväxt.
Människorna, som innan levde som Jägare och samlare, hade knappast växtförädling i tankarna. De ville väl inte trampa i exkrementer som ströddes kring boningarna utan vidtog vissa hygienåtgärder.
Till en början kunde avträdesplatsen vara en undangömd grop i backen, men följdes omsider av ett inbyggt ”hemlighus” på en avskild plats eller i anslutning till djurstall. Idag finns utedass vanligen kvar vid sommarstugor.
Torrdasset på bilden har en smart konstruktion. Eftersom fast avföring aldrig blandas med urin minskar risken för frän lukt. Vidare kan utspädd urin användas direkt som kvävegödning till trädgårdens växter. Det fasta avfallet används efter förmultning som näring och jordförbättring.
Trätoaletten som funnits i Stockholmstorpet i Råby är i en mening traditionell, det är en sittbänk med hål och uppsamlingskärl samt ett lock som kan fällas över hålet. Men framsidan är öppningsbar och har ett fastsatt porslinsfat. Detta, här kommer klurigheten, mynnar ut i en tratt som i stängt läge leder ner urinet i en dunk, formad efter hinkens rundning.
I vårt utedass vid sommarstugan är systemet likartat. Nu sysslar vi inte med urval av grödor, men klarar hygienen och cirkulationen av näring är ekologiskt hållbar strategi.
↧
Hygien - Avträdeshygien källa till civilisation
↧