Kastrullen, där den glänsande torsken skulle kokas, stod på spisen. Vattnet sjöd och stela fiskögon stirrade på mig när jag lyfte på locket. Det var examensprov i matlagning på Stockholms stads hushållstekniska realskola. Lärarinnan frågade: Tycker du att allt är som det ska? Hon som annars var så sträng ville troligen hjälpa mig i denna pressade situation, men förgäves… Jag såg aldrig att fiskens gälar var kvar! Dessa fransiga och ”smutsiga” organ borde ha rensats bort. En fadäs!
Min skolköksfröken Ingrid Ljunggren var omtalad som medförfattare till vår blå- och vitrutiga lärobok Mat i vardagslag, kokbok för skola och hem. Jag ser hennes stå där, lång och rak i ryggen iförd ett förkläde likt det på bilden. Detta är i ren bomull, har burits av en annan hushållslärare, Maj-Sofi Ahlstrand från Nyköping, och tillhör museets Ahlstrandssamling. Här kan du läsa mer familjen Ahlstrand, eller titta på fler föremål.
En del förmaningar och råd som gavs i min skola finns kvar i minnet. Jag skulle aldrig i livet servera fiskgratäng till huvudrätt och äppelpaj till dessert vid samma middag. Båda lagas i ugn och får dessutom samma gulbruna ton på ytan. Måltidens alla rätter måste varieras både vad gäller konsistens och färg!
Och jag får fortfarande efter alla år lite dåligt samvete när jag skalar potatis i ljummet vatten. Något sådant var fullständigt otänkbart i skolköken på 50-talet. Nej, vattnet skulle vara iskallt, hur händerna än värkte… Varför begrep jag aldrig. Skulle man bevara näringsämnena borde väl skalen vara kvar? Kanske handlade det bara om att sänka skolans elkostnader!
↧
Titel - Skolkökslärarinna
↧