Att fåfänga har ett närmast symbiotiskt förhållande till kläder och mode är väl känt. Min uppväxt i Sjuhäradsbygden gjorde att jag tidigt drabbades av denna åkomma.
På den tiden var Borås och området däromkring Sveriges dominerande kluster för textil- konfektions- och trikåproduktion.
Den tröja i ren ull som vi ser på reklambilden från 1960 tillverkades av företaget Kåve i Gällstad ett par mil från Ulricehamn. Den var på sin tid högsta mode. Men den var inte särskilt funktionell i vart fall inte vid skidåkning i dåligt väder. En produkt som undertecknad gärna skulle burit om den inte hade varit så dyr. Ofta var det så att jag inte var nöjd med mina kläder. Det fanns alltid modeplagg/märkeskläder som jag önskade mig i stället för den egna stassen.Den måttsydda glencheck-mönstrade kostym, som jag fick som 18-åring, var jag dock mycket nöjd med. Den satt som en smäck!
Min fåfänga blev med åren dessbättre nedtonad men det som tidigt grundlades ligger latent och kan fortfarande blomma upp.
