Ämnet Gymnastik med lek och idrott var inte särskilt populärt bland oss klumpedunsar. Vi tänkte inte på att ”bränna fett” och bli smala.
Att springa runt på rasterna roades oss mer. Tjejer, alltid tjejer, hoppade långrep. Två stod med en lång lina mellan sig och vevade runt, medan andra skuttade in i bågen. Den som fastnade eller gjorde fel fick ta över snurreriet.
Lekarna var många. I Klockan gjorde man först ett enda jämfotahopp, nästa omgång två och så vidare. Ju mer tiden gick desto fler flickor sållades bort. Många var riktigt duktiga och klarade tolvslaget och då fick klockan gå baklänges mot ett igen. I Syskonhoppet skulle en hel grupp få plats under repet. Den kunde bli stor innan någon kom i otakt.
Jag minns också de höga ballonghoppen, då repet inte fick nudda marken. Och vaggan och elefantombyte! Repet for runt, långsamt, långsamt, åt vänster, åt höger. Man kunde bara göra ett hopp på varje helt eller halvt varv.
Sylvia Fargo, som hjälper oss seniorbloggare att plocka fram uppgifter till prylar vi vill skriva om, har skänkt det här fyra meter långa repet till Sörmlands museum. Kanske borde gåvan ha gått till en skolklass. Dagens eleverna behöver mera hopp!
↧
Skoldags - Rörelse på rasten
↧