En gumma sitter och stickar. Det ser lugnt och fridfullt ut. Stickorna slamrar mot varandra och själv är hon så levande… Men skenet bedrar. Under kläderna finns ett mekaniskt urverk som tvingar henne att jobba fort, fort utan rast och ro. Hon är en skyltdocka som kan röra sig och som ska locka folk att köpa garn.
Stickerskan, 50 cm hög, är tillverkad i Tyskland 1890. Hon kom som ung till Stockholm och fick plats hos Augusta Mattson och KM Lundbergs garnbod.
Då på den tiden förfärdigades mest nyttigheter, tröjor, vantar och strumpor. Stickat mode kom först på 1920-talet, då med spetsliknande klänningar.
Vad man än trollar fram med garn så är redskapen ofta vassa. Men också enskilda människor sticker ut, en del kan till och med kopplas samman med just stickat och stickor. Och annat spetsigt – skidstavar.
Tänk på Mora-Nisse! Toppluvan var en vanlig huvudbonad bland grabbar under mellankrigsåren, men fick senare, tack vare honom, förnyad aktualitet. Hans röda syntes alltid i täten, skidlöpare Karlsson vann nio Vasalopp mellan åren 1943-1953.
Och minns ni Ingemar Stenmarks mössa! Vilken succé! Mina pojkar var överlyckliga när farmor stickade dem var sin. De såg ut som två små blå vitochgulmelerade prickar när de for fram på sina skidor. På den tiden var det vasst att åka utför.
↧
Vasst - Redskap som sticker ut
↧