Tema på rad: "På postkontoret"

Vi sänder våra brev med e-post, hämtar våra pengar från en apparat i väggen och paketen som vi beställt hämtas i en bensinmack eller affär.

Det fanns en tid då alla dessa aktiviteter kunde utföras på ett enda ställe – nämligen postkontoret. Där fick man ställa sig på rad framför en lucka försedd med ett skyddande glas.

Raden av kunder kunde många gånger bli mycket lång i synnerhet vid månads- och kvartalsskiften. Pengar vandrade fram och tillbaka över disken.  Då skulle hyres- och elräkningar - om än motvilligt - betalas. Vid jultid var det paketen och julkorten som dominerade.

När kön framför postluckorna var lång gällde det att välja ”rätt” kö. Idag får vi ofta höra ”Du står som nummer två i kön” när vi väntar i telefonen. Då tänds hoppet att snart komma fram. Vad hände i postkön. Endast en kund före med ett enkelt inbetalningskort i handen.

På disken hamnar en packe sedlar och dessutom en påse med mynt i en salig blandning. Allt ifrån fem-, tioöringar till enkronor. En hel dagskassa från affären. Att i det läget byta kö var meningslöst. I de andra kassorna stod långa rader av kunder. Då gällde det att hålla humöret under kontroll.

När turnummer så småningom infördes vid postkontoren slapp man stå i rad och vänta. Men väntetiden blev konstaterat längre.