Vi den moderna tidens människor tror att det bara är polis, hemvärnsmän och riktiga militärer som varit uppklädda i uniform. Annat var det förr.
Uniformsfracken på bilden bars av landshövding Reuterskiöld i Nyköping. Fracken är tillverkad år 1906. Tänk om Bo Könberg kunde uppträda i en sådan här utstyrsel någon gång. Nu skall allt vara så utslätat att till konungens befallningshavande möjligtvis kan klä upp sig i kavajkostym.
Bara för 50-60 år sedan var det lite mer stil. Postisen kunde inte bära ut brev om han inte hade uniform. Snyggaste uniformen hade stinsarna på lite större stationer. Där var det guld ända upp till armbågarna och breda guldband i mössorna. Den som sade ”du” till en sådan hög makthavare avfärdades med en fnysning som markerad hur förgrymmad uniformens bärare var av att blivit tilltalad med ”du”.
Det fanns en gång en lokförare som gick under namnet Grin-Olle. Denna Olle klädde upp sig i full uniform om han skulle framföra ett person- eller snälltåg på en söndag. Under sommaren hade han dragit ett vitt kapell över uniformsmössan, för att markera att det var sommar. Han hade dessutom både sommar och vinter vita handskar. Tänk er detta, vitt i ett koleldat ånglok, inget var vitt efter fem minuter. Tråkigt nog så finns inte Grin Olle ibland oss längre. Det var en man med stil och som höll på gamla traditioner.
Tänk om vi fortfarande hade haft civiluniformer. Datafolk hade då kunnat komma och haft sin betydelse markerad med ettor och nollor. Vi pensionärer hade haft korslagda stödkäppar i silver eller guld och om vi hade passerat 90 år då hade vi dekorerats med en rullator att bäras på höger axelklaff.
Gustav III instiftade en uniform som skulle bäras av alla. Den hade ett rött band knutet i en stor rosett om livet. Det hade väl varit något. Tänk om alla man mötte på stan hade haft en röd rosett som dekoration på magen?
↧
Tänk om: "Civiluniformerna funnits kvar"
↧