I stället för att själva känna efter, så förlitar sig många svenskar på den av Anders Celsius graderade termometerskalan för att ta ställning till den dagliga frågan: Är det kallt eller varmt ute (eller inne)?
Egendomligt nog kan samma gradtal bedömas helt olika vid samma tidpunkt av olika personer – och av samma person vid olika tidpunkter. För en riktig hurtbulle är 8 plusgrader i april riktigt svettigt under motionsrundan, medan hans motsats hösäcken huttrande och motvilligt går runt hörnet för att köpa Aftonbladet i Pressbyrån. Och de flesta tycker nog att plus 8 egentligen är varmt kring nyår, men svinkallt på midsommarafton.
Under den första oljekrisen 1973 beordrade Richard Nixon, föga salig i åminnelse, att temperaturen på de varma amerikanska kontoren skulle sänkas med en grad för att spara energi. Så skedde också, från 25 till 24 (mätt i Celsius), vill jag minnas. Då började folk frysa!
Termometrar finns med alla upptänkliga inramningar, vilket ovanstående bild illustrerar. Det rör sig om en gammal uppfinning, som faktiskt redan existerade när Fahrenheit (1724), Réaumur (1731) och svensken Anders Celsius (1742) konstruerade sina respektive temperaturskalor.
Vad nog många numera inte känner till är att Celsius från början satte 0 grader som kokpunkt och 100 grader vid fryspunkten. Kort efter hans död vände man emellertid skalan uppochned till den vi alltjämt använder. Det finns en teori om att Carl von Linné låg bakom förändringen, i vart fall var han en av de första som använde sig av den.
Kanske ställde man redan då frågan: När är det egentligen kallt – vid 0 eller 100 grader?
↧
Tema Kallt: "När är det egentligen kallt?"
↧