Hur kan du få en känsla av hur det var att leva under 1600-talet vid den tidpunkten regalskeppet Vasa förliste? Använd alla skolämnen så kommer du en bra bit på väg!
Vi kan hjälpa fantasin genom att titta på och ta i föremål som användes då och spela teater genom att klä ut oss. Många människor har under åren sedan 1962 besökt Wasamuseet, där en del av svensk historia gestaltas av skeppet och de många föremålen.
Regalskeppet Vasa var ett svenskt örlogsfartyg som sjönk på sin jungfrufärd utanför Beckholmen i Stockholm 1628 under dramatiska omständigheter. Dramatiken var nog nästan lika stor när vi tvtittare fick följa bärgningen av vraket Vasa den 24 april 1961. Sakta såg vi de första bjälkarna bryta ytan i direktsändning. Vilket jubel! Amatörarkeologen Anders Franzén tillsammans med dykarbasen Per Edvin Fälting var hjältar.
Fartyget beställdes år 1625 av krigarkungen Gustav II Adolf vars pappa, Karl den IX, bodde på Nyköpings hus och där lille Gustav växte upp. Fartyget skulle bli en symbol för Sveriges militära och politiska makt. Två år senare sjösattes hon. Vid sin jungfrufärd den 10 augusti 1628 seglade hon från Skeppsgården med stor pompa och ståt och med många åskådare längs kajerna. Färden gick mot Beckholmen där hon fick slagsida, tog in vatten och sjönk. Det visade sig att hon var för instabil i hårdare vindar. Katastrofen var ett faktum. Många människor dog, det blev stora materiella försluster och framför allt en stor prestigeförlust.
På grund av den stora förlusten 1628 fick vi, nutida människor, en fantastisk historieskatt som berättar om dåtidens fartygsbyggande och hur människor på fartygen levde och verkade. Att det var möjligt att kunna bärga ett så väl bevarat vrak beror bland annat på Östersjöns bräckta vatten och avsaknaden av skeppsmask.
För att alla elever i länets skolor ska kunna ges möjlighet att fantisera om hur det var på den tiden lånar Sörmlands museum ut studielådor med tidstypiska föremål och bilder. Det finns också en mapp med faktablad med dokument och texter som kan ge svar på frågor. Föremålen i kistan är kopior av fynd från Vasa som kan berätta om livet på ett örlogsskepp. Den ursprungliga kistan hittades på båtsmansdäck och den innehöll en svepask med en skinnpung, luskam, kådaklump, tjärat snöre, skinnbitar, kritpipa och syring. Till förning fanns bl.a. torkad torsk. Genom att använda allt material kan eleverna gestalta dåtiden genom att laga dåtidsmat, tyda handskrivna dokument, mäta upp skeppet på skolgården för att få en känsla av storleken och rita och beskriva hur en dykarklocka fungerade.
