http://sokisamlingar.sormlandsmuseum.se/items/show/319793.
Bilden visar en liten flicka klädd i mössa och kappa av kaninpäls. Mössan är sydd av vit kaninpäls fodrad med grått kostsiden. De runda pälstofsarna är fästa i röda bomullsband och fungerar som hakband. Mössan är sydd av Christina Stenbergs mor. När mössan skänktes fanns av även en berättelse bifogad och här följer ett citat: ”När jag städade garderoben och plockade fram min lilla vita kaninpäls med kaninmössa från 1944, slog det mig, att jag äger ett stycke historisk samhällsdokumentation från krigsåren, som berättar lite om vardagen när det mesta var ransonerat. Många familjer hade kaniner för att få kött även om man inte bodde på landet.” Även skinnen togs tillvara och som bilden visar användes de till bl.a. mössor och pälskappor. Jag kommer ihåg en egen vit kaninpälsmössa som var så len att klappa på.
Barns kläder hade sedan länge varit minikopior av de vuxnas kläder. Tyget i kläder som blivit för små eller delvis slitna återanvändes till nya kläder i mindre storlekar. Under andra världskriget ransonerades det mesta och det var naturligt att ta tillvara på bra tyger. På 1950-talet när jag växte upp var det vanligt att flickor hade kappor och möss/hattar. När familjen skulle gå på promenad hade jag mössa med uppvikt brätte och hakband, en fin kappa och damasker i samma fina ylletyg. Även lekkläderna var ofta kopior av vuxenkläder.
Under slutet av 1970-talet när jag fick barn, och kanske även tidigare, hade barnens kläder fått sin egen design mer anpassade till vad som passade för barnens lek. Plaggen skulle vara sköna att ha på sig och röra sig i. Beavernylon i vinteroveraller var ett slitstarkt och hållbart material. Det kom mycket trikåkläder som var smidiga. Det fanns finkläder, men kappor och mösshattar kommer jag inte ihåg att jag såg.
Men allt kommer tillbaka. Barnkläder ska fortfarande vara sköna och bra att leka i men det börjar finnas mer finkläder för barn. Vi ser fina barnkappor och rockar nu för tiden igen. Att klä ut sig är visserligen något annat och har nog alltid varit populärt men tillgången på vackra, kanske inte alltid så välsydda, prinsessklänningar har nog aldrig varit så stort som nu. Högsta mode för de yngre flickorna är att ha tyllkjolar till vardags. Påverkan från filmer är stor och historien om Anna och Elsa i filmen Frost har inspirerat många att klä ut sig i härliga prinsessklänningar.
