http://sokisamlingar.sormlandsmuseum.se/items/show/307170.
Vad skulle väl årets sista ämne vara om inte ”nyår”. Nyåret firas vid övergången till ett nytt kalenderår. I västerlandet tillämpar vi numera den Gregorianska kalendern och där infaller övergången som vi vet natten mellan 31 december och 1 januari.
Gregorianska kalendern föreslogs av Alloysius Lilius och antogs av påven Gregorius VIII den 24 februari 1582. Dessförinnan tillämpades den Julianska kalendern. Genomsnittsåret var i den Julianska kalendern 365,25 dygn långt. Eftersom det genomsnittliga solåret är 365,2422 dygn kommer man så småningom i otakt med årstiderna. I den Gregorianska varianten är istället genomsnittsåret 365,2425 dygn vilket stämmer bättre med solåret. Den Gregorianska kalendern medför ett fel på ett dygn var 3000 år, vilket kanske är möjligt att överse med.
I den Julianska är vart fjärde år skottår - samma sak gäller i den Gregorianska. Dessutom är även jämna århundraden som är jämnt delbara med 400 skottår i den Gregorianska kalendern. Alltså var år 2000 ett så kallat storskottår. Kalendern infördes i Sverige år 1753 så år 2000 var första gången ett storskottår inträffade hos oss. Den Gregorianska kalendern har införts vid olika tidpunkter i olika länder, vilket föranlett en viss oordning i tideräkningen. Exempelvis gick Ryssland över från Juliansk till Gregoriansk kalender först i samband med revolutionen år 1917.
Olika länder i världen och framför allt olika religioner har olika definitioner på ”nyåret”. Ofta är nya året knutet till religiösa händelser eller till naturen. Jag har haft förmånen att få fira både vårt eget nyår på traditionellt sätt och den stora festen Diwali i Indien. De flesta indier bekänner sig till Hinduismen och dessa firar vår- och höstdagjämningen som nya år.
Den viktigaste högtiden i Indien, som mest liknar vårt jul- och nyårsfirande, är däremot ”Diwali” (Deepawali). Det är ljusets högtid och firas till minne av guden Ramas återkomst. Diwali firas under 5 dagar omkring nymånedagen i den hinduiska månaden kartika och infaller vid olika datum under slutet av oktober till början av november. Det unika med Diwali är att alla dessa fem dagar har olika innebörd.
Hela Diwali är en familjefest och under dessa dagar utväxlas presenter och man skjuter raketer – ungefär som vårt jul- och nyårsfirande. Den sista dagen är höjdpunkten i firandet. Då bjuder systrarna in sina bröder till sina hem och ber för deras välbefinnande. Den femte dagen är även höjdpunkten för fyrverkerierna.
Vi befann oss i Delhi under Diwali år 2013 och den kanonad av fyrverkeri som pågick kan knappt beskrivas. Det var som att befinna sig i en krigszon. De kraftiga detonationerna pågick till långt fram på natten och himlen lystes hela tiden upp av olika ljussken. Just det året hade de indiska myndigheterna påbjudit återhållsamhet med fyrverkerier eftersom så många människor tidigare hade skadats och dödats av dessa kraftiga explosioner. Om detta var exempel på återhållsamhet är det svårt att tänka sig de tidigare ”normala” fyrverkerierna. För det mesta är luften mycket disig av luftföroreningar i megastaden Delhi. Denna kväll låg dessutom en tät dimma av krutrök över hela staden. (Stor Delhi hade vid senaste folkräkningen ca 25 miljoner invånare – ett av världens folkrikaste storstadsområden.)
