Säkerhetständstickan lyser upp tillvaron för att den förbättrat tändsticksarbetarnas arbetsmiljö och minskat brandfaran, Solstickepojken för att han i snart åttio år bidragit med över hundra miljoner kronor till behjärtansvärda ändamål.
Säkerhetständstickan är en svensk världssuccé som två professorer vid Uppsala universitet, Gustaf Erik Berggren (sedermera Pasch) och Jöns Jacob Berzelius, i ett lyckat arbetsmiljöprojekt i mitten på 1800-talet kunde framställa genom att ersätta den gula eller vita fosforn med röd sådan. Fosfortändstickor med gul/vit fosfor självantände ofta och orsakade bränder medan säkerhetständstickan endast kan tändas med tändsticksaskens plån. Den gula/vita fosforn är också mycket giftig och människor som arbetade på tändsticksfabrikerna dog i förtid. Deras skelett sprack, tänderna lossnade, benen ruttnade och lederna förstördes i åkomman käkbensnekros, också kallad fosforfrossa, en inflammationsprocess som drabbar den som kommer i långvarig kontakt med gul alternativt vit fosfor. Att gul och vit fosfor användes som fosterfördrivningsmedel vid illegala aborter och att behandlingen inte så sällan ledde till att den gravida kvinnan dog visste man, men slutsatsen att ämnena var en arbetsmiljörisk i tändstickstillverkningen dröjde det till början av 1800-talet innan man insåg.
1936 bildas stiftelsen Solstickan vars syfte är att samla in pengar för stöd till barn och gamla. Initiativtagare till stiftelsen var Mahtias Hallgren, direktör i Svenska Tändsticksbolagets försäljningsaktiebolag, som kom på den geniala idén att öka priset på en tändsticksask med ett halvt öre. Tändstickor var billiga, produktionen storskalig och knappast någon skulle avstå från att köpa produkten på grund av prishöjningen resonerade Mahtias. Men tändsticksasken behövde en tilltalande etikett och det var bråttom. Uppdraget gick till konstnären Einar Nerman som använde en tidigare illustration han gjort till HC Andersens saga Tummelisa. Med sonen Tom som förebild blev Tummelisa en pojke och facklan i hennes hand en sol i etikettens övre vänstra hörn med Nermans signatur. Och mycket riktigt det blev en succé. På mindre än ett år, från februari tom oktober 1936 hade stiftelsen fått 170000 kronor att fördela till behövande.
Ett halvt öre per ask har idag blivit 80 öre per hushållsask till Solstickefonden som, från att främst ha bekostat barnkoloniverksamhet för stadsbarn som behövde komma ut till sol och bad, nu har målet att verka som en ”spjutspets”, att inspirera och stödja nya idéer och initiativ inom forskning på Karolinska Institutet.
En genial idé att knyta insatser för hjälpbehövande till en billig och nödvändig vardagsprodukt, som inte kräver någon uppoffring för att hjälpa en medmänniska, och ett lyckat arbetsmiljöprojekt har förbättrat och underlättat livet för många och satt ljuset på säkerhet och solidaritet. En värdefull insats och ett värdefullt arbete.
I oktober 2015 får vi veta vem som ”gjort en personlig insats utöver det vanliga - och helst inom ramen för sitt yrkesarbete – inom de områden som avses med ändamålsbestämningens stadgar” och som ska hedras med att få Solstickepriset som stiftelsen årligen delar ut.
Helt säker kan man inte vara på säkerhetständstickan men om man tänder den varsamt i riktning från kroppen och förvarar den oåtkomligför barn, som det står i askens baksidestext, så ökar säkerheten enligt Swedish Match som idag äger och tillverkar våra tändstickor i asken som troligen har världens mest kopierade konstverk, Solstickepojken.
