Solur, vattenur, sandur och stearinljusur användes för att mäta tid fram till att man under 1200-talet började exprimentera med mekaniska ur, där man testade olika mekanismer med fallande vikter, som kunde få visarna inne i uret att gå runt. Liksom med de tidigare metoderna att mäta tid så var problemet även med detta ur att mätningen inte blev korrekt. Visarna gick för snabb.
Dagens längd var länge nog som tidmätare inom primärnäringarna jordbruk och fiske men inom religionen var man i behov av att känna till de exakta tidpunkterna eftersom man i klostren skulle be på bestämda tider. Påven hade redan innan det mekaniska uret krävt att alla kloster skulle ha ett solur men då det inte var användbart när solen inte var framme så började utvecklingen av den mekaniska klockan.
Fotots klocka illustrerar de båda sätten att mäta tid. Kvinnan pekar på den mekaniska klockan medan morinen omsluter soluret. Kanske illustrerar motivet framtiden, det mekaniska urets seger över soluret eftersom det pryds av en lagerkrans som används som symbol för seger och hopp medan morinen vill bevara och försvara det förflutna med sin kropp. Urtavlan är målad på marmor och inramad i guld. Mekaniken göms på tavlans baksida i en liten låda där förmodligen också nyckeln till uret förvarades. Konstverket var avsett att pryda en vägg medan tiden tickade på.
Redan grekerna använde på sin tid två tidsbegrepp, kronos och kairos. Kronos är den tid som mäts i sekunder, minuter och timmar som blir till dygn, veckor, månader och år, så kallad kronologisk eller sekventiell tid. Kairos är den upplevda tiden som oavsett sin längd kan uppfattas som eoner eller ögonblick, en tid som förflutit, ett ögonblick av obestämd tid där allt händer.
”Denna dagen, ett liv” är ett citat av Thomas Thorild som blivit bevingat genom Astrid Lindgren. Astrid fick syn på inskriptionen när hon som ung besökte Elin Key och kom sedan att använda det i sina berättelser. Inom retoriken handlar kairos om att säga rätt ord vid rätt tillfälle, att veta var i ett tal olika argument, exempel bör placeras men står även för de möjligheter man får som talare att säga och förmedla ett budskap, något Astrid lyckats med i sina berättelser där allt kan hända.
Utgångspunkten för all tidräkning har varit att människan bara har ett kort liv att leva och detta sätter gränser för vad som kan uppnås, vilket så tydligt inryms i ”denna dagen, ett liv”.
Att ta vara på tiden.
Genom historien har tiden varit i otakt med tiden men med dagens moderna ur som mäter tiden på nanosekunder när behöver vi inte sväva i ovisshet om inte batteriet tar slut och tiden stannar.
Uranus har gett liv till titanen Kronos och sitt namn till klockan/uret och var enligt den grekiska mytologin himlens symbol och således representant för solen, det första soluret. När solen blir den energi som driver moderna klockor är cirkeln sluten och tiden kommer att gå i takt med tiden även om solen inte alltid lyser eftersom batterier kan lagra den energi som solen laddat batteriet med.