När man som jag är uppväxt i Nyköping, så finns givetvis många kopplingar till Nyköpingshus. Många aktiviteter vid Nyköpingshus har också långa traditioner.
Även om vi bodde relativt ”långt” från Nyköpingshus, så hände det att vi åkte skridskor på Slottsdammen. Det gör man fortfarande och har dessutom gjort så sedan lång tid tillbaka. Det var till och med så att skridskobanan på slottsdammen blev först i Nyköping med offentlig elektrisk belysning i slutet av 1800-talet.
Skridskobanan sköttes på den tiden av Nyköpings gymnastikförening och den 29 november 1895 väckte bryggeridirektören Otto Lindeberg förslag i drätselkammaren om ” att till skridskobanan skulle få ledas kraft för anordnande av elektriskt ljus någon eller några dagar i veckan”. Redan några månader senare fanns elektriskt ljus på plats vid skridskobanan. Man gjorde dock en inskränkning i tiden som belysningen fick vara tänd. När det var fullmåne skulle inget elektriskt ljus vara tänt. Det elektriska ljuset bidrog ” i icke ringa mån till höjandet av intresset för skridskosporten” enligt gymnastikföreningen.
Ett annat minne är att vi vid något tillfälle under skoltiden fick hjälpa till med att gräva ut en del av området mellan slottet och ån. Jag minns att vi bland annat hittade glasskärvor av de gamla karaktäristiskt gröna glasen, som idag kan köpas nytillverkade.
Det minne som etsat sig fast mest är ändå skolavslutningarna eftersom stadens skolor då liksom nu hade skolavslutning på vallarna framför slottet. Bilden ovan är ett gammalt fotografi från min första skolavslutning år 1953. Jag har ett minne av att det bland annat sjöngs ” Den blomstertid nu kommer” och att det delades ut betyg. Sommarlovet hägrade, så koncentrationen på innehållet i avslutningsceremonien var troligen inte så hög.
Även våra egna barn hade senare sina första skolavslutningar på slottsvallarna och dagens skolbarn har också sina avslutningar där – så många traditioner kring Nyköpingshus lever vidare.
