Bilden med det 350 år gamla Slottet och flygelbyggnaderna på Öster Malma härrör från Erik Dahlbergs Svecia Antiqva. De halvrunda stallflyglarna byggdes 100 år senare och saknas på avtrycket.
Staten köpte in godset Öster Malma 1944 och två år senare blev Svenska Jägareförbundet arrendator av jakträtten, slottet och intilliggande byggnader och från 1994 är förbundet ägare av fastigheten.
Jägareförbundet, som bildades redan 1830, sökte på 40-talet efter en kurs- och försöksgård och det blev Öster Malma i Sörmland. Den ”moderna viltvårdens” var under framväxt. Med influenser från bl.a USA insåg man miljöns betydelse för viltarternas livsbetingelser. Det rationella jord- och skogsbruket med allt intensivare markanvändning påverkade biotoperna negativt speciellt för småviltarter. Särskilda åtgärder behövdes för att trygga viltarters fortlevnad. Försök med viltbefrämjande åtgärder inleddes. Marker utan vilt ger ingen jakt!
Utbildning har varit en hörnsten i verksamheten. 1947 startade den första ettåriga viltmästarkursen. Från dessa kurser rekryterades personal till den egna organisationen, som omfattade hela landet, men också gods och skogsbolag behövde yrkeskunnigt folk att ansvara för jakt och viltvård. Jag har själv genomgått viltmästarutbildningen och varit verksam inom Jägareförbundet i olika befattningar. Numer genomförs den kursen bara vart tredje år, I januari 2015 startar en ny. Däremellan erbjuds kortare ämneskurser för allmänheten.
På 60-talet inleddes på Öster Malma forskning rörande rådjurets populationsdynamik. Jag arbetade i projektet, gjorde under några vintrar 1.500 fällfångster och märkte 175 olika rådjur plus 50-talet nyfödda killingar. Fortsatte med älg under 70-talet och märkte 325 djur på olika håll i landet. Sövning var en förutsättning för att kunna pryda de storvuxna djuren med halsband och örhängen.
