Oljud över Nyköping blev en följd av flygflottiljens etablering vid Skavsta. Men F11 gav under några decennier många värdefulla arbetstillfällen. En skrift om flottiljens historia syns på bilden och den är sammanställd av Lennart Rosander. Nu tillhör den ...
↧
Militär: F11 – nyköpingsflottiljens uppgång och fall
↧
MIlitär: Finska vinterkriget och finska fortsättningskriget
När jag var tio år gick jag och tog pianolektioner för Fröken Jakobsson som bodde i Gnesta samhälles minsta hus. Det står fortfarande kvar. Till pianolektionerna fick jag åka buss. Hemfärden skedde med postbilen som kördes av vår avhållne brevbärare. Han ...
↧
↧
Militärt: Soldatens personliga fältutrustning under beredskapsåren 1939-45 enligt Soldatinstruktion för armén
Lugn och säker och kavat Är hvar äkta svensk soldat Modigt ser han faran an Är från topp till tå en man Och denne man ska från topp till tå i sin personliga fältutrustning medföra följande I kläder: i övrig utrustning Fältmössa gasmask Vapenrock ...
↧
Militär: På P10 fick vi lära oss telegrafi
Södermanlands regemente (P10) var under senare tid ett pansarregemente - beläget i Strängnäs. Regementet hade gamla och ärofulla anor. Under slaget vid Stäket 1719 besegrade regementet en rysk här, som hotade Stockholm. Södermanlands regementes marsch är ...
↧
Militär: Trumslagare
Indelningsverket startade 1687 enligt förklaringen till denna bild. Den föreställer Hägran, f d trumslagarebostad under Västra Rekarne kompani i Södermanlands regemente. Äldsta delen av huset ska vara från denna tid. Vad gjorde då en trumslagare? I boken ...
↧
↧
Militär: En otäck historia
Det militära är inte något som ligger mig så nära hjärtat. Funderade ett bra tag på vad jag skulle skriva om men så kom jag på:Den 9 november 1826 mördades soldat 13 Sik och hans hustru i deras hem som låg utanför Forsjöbruk/ Katrineholm här i Sörmland. ...
↧
Glad Påsk!
Seniorbloggen tar ledigt över påsk och är tillbaka som vanligt på måndag! På bilden syns två påskkärringar. Bilden är tagen på 1920-talet. Våra samlingar på nätet är som vanligt öppna för alla att söka i. Varför inte leta efter något påskrelaterat? I ...
↧
Värmkälla: Strykugnen och rökbastun
Strykugnen på fotot har använts av ”Byx Lasse”, Paul Larsson i Vingåker. Lasse var föreståndare för byxverkstaden på Widengrens konfektionsindustri. På strykugnen värmde man den tidens press- och strykjärn. Ugnen eldades troligtvis med stenkol. Kolen ...
↧
Värmekälla: Att testa gamla metoder!
Finns det någon härligare värmekälla än en muntert flammande liten brasa? För att tända en eld måste man ha tillgång till ett elddon. Våra tiders elddon är enkla och snabba. Ett litet klick på cigarrettändaren och den lilla lågan är där. Från mitten av ...
↧
↧
Värmekälla: Svavelstickorna
Eld för att hålla värmen var knappast livsavgörande i tropikerna. Men vid människans utvandring till boreal miljö bör värmekälla ha blivit mer nödvändigt. Nu vet man emellertid att vår släkting Homo erectus, som dog ut i Afrika för 300.000 år sedan, ...
↧
Värmekälla: I Näfveqvarnsspisen eldas det med ved
Människans behov värme och ljus har alltid varit en utmaning att tillgodose – speciellt i de nordliga länderna. Från början fanns bara öppna eldstäder i husen. Dessa gav både värme, kokmöjligheter och ljus. Av både säkerhetsskäl och ...
↧
Värmekälla: En fuskpäls
Förr satt vi framför en öppen eldstad och kände hettan från flammor och glöd. Idag finns allt i teven, via modern teknik, utan vedhuggning och asktömning efteråt. Själen kan få ro, men den ”kalla” värmekällan är ett fusk! Samma sak med pälsen på bilden. ...
↧
Värmekälla: Näfveqvarnsspisen; värmekälla, spisel och läsplatta
I mitten av 1800-talet utbröt ”Den stora bruksdöden” orsakad av den industriella teknikutvecklingen inom järnframställningen. Många små järnbruk med orationella tillverkningsmetoder slogs ut och produktionen koncentrerades till större enheter som kunde ...
↧
↧
Värmekälla: En eldskärm
Elden har alltid varit en värmekälla, välsignelse för sin värme - och förbannelse när den kom lös. En öppen spis var oftast förr den enda värmekällan i huset. Murstocken gav värme, men kakelugnen gav småningom den bästa stugvärmen. Kakelugnsformar ...
↧
Obehag: Den första dagen i skolan
För de som är i min ålder och som inte har blivit socialiserade på dagis eller lekis var den första skoldagen ett obehag. Helt plötsligt skulle man sitta stilla en hel timme, vara tyst och uppmärksam och detta när benen är fulla av spring och man bara ...
↧
Obehag: Tid är pengar?
Det finns säkert många saker som skulle passa under rubriken ”obehag”. Jag hittade ett, i och för sig förledande vackert, stämpelur från NKs verkstäder i Nyköping, som kanske kan ge obehagliga associationer för många. I det gamla bondesamhället och även ...
↧
Obehag: Tvångströjan - en symbol
Idag används ingen s k tvångströja inom svensk psykvård. Och utomlands lär den bara brukas i sällsynta fall. Annat var det förr… Tröjan på bilden är i vit stadig bomull och stämplad SLL A-b vilket visar att den är från Sörmlands landsting. Den har hel ...
↧
↧
Obehag: piskkäppen
Mattpiskare har förekommit i många hem, den på bilden tillhör museet. Den är gjord av rotting och tillverkad 1941. Materialet tas från den sega kärnan hos en palmsort, som mer liknar vinstockar än palmträd. Det är robust som bambu, men samtidigt smidigt ...
↧
Obehag: Hinderdon
Detta trästycke med hål i varje ända och med träpiggar på mitten är skänkt av Mauritz från Sjösa. Man kallar det hindertyg av trä att hänga mellan hästar som vill trängas. Vid kontroll med äldre hästskötare i min vänkrets så hängdes ibland sådana här ...
↧
Obehag: När maten ransonerades
Det var i början på 1940-talet och Andra världskriget rasade ute i Europa. Jag var liten parvel och upplevde kriget på mitt sätt. Obehagligt var det – inte minst för att man måste vara alldeles tyst när det var nyhetssändningar på radion. Och ...
↧