Förpackningen på bilden innehåller fyra plåster. Det var Centerpartiets ungdomsförbund (CUF) som utdelade dessa år 2000. I en vänskapligt sinnad propå till det svenska folket ville de oppositionella centerungdomarna uppmärksamma olika samhällsproblem. ...
↧
Nyliberal vänskap – grumliga tankar som lättat ankar
↧
Bordskick: ett ord med dubbel innebörd
Ordet ”bordsskick” kan väl med litet fantasi också tänkas ha innebörden att beskriva i vilket skick det aktuella bordet befinner sig. Åtskilliga utläggningar av Karl Knutsson i Antikrundan tar just fasta på möbelns konstruktion och rent fysiska status. ...
↧
↧
Bordsskick: Vad som är fint skick beror på var man är
Redan när man dukar bordet så är skicket olika i olika länder. Hos oss ligger gaffeln med spetsarna uppåt och skeden med skålen. På en restaurang i Frankrike ligger ofta gaffeln med spetsarna neråt och skeden är också vänd. En anledning till att vi har ...
↧
Bordsskick: Kan du kniv och gaffel-språket?
Numera är det inte så petnoga med etiketten runt måltiden, men en viss ordning kan underlätta för värdar, värdinnor och eventuell serveringspersonal. Det internationella besticksreglerna behövs ibland. Den som avslutat sin middag ska lägga ihop sin kniv ...
↧
Bordsskick: Servettring och servetter
Bordsskick, för mig är det viktigt, något jag fick med mig hemifrån! Inte så att det var stelt och noga med allt utan att vi satt still på våra platser, pratade inte med mat i munnen och lite allmänt hyfs. Ibland när vi hade gäster åkte servettringarna ...
↧
↧
Bordsskick: jag såg aldrig mamma sitta och äta
Så här skrev min mor, Edith, år 1997 i Södermanlands museums skrift LIV – en historiebok om vardagen, livet och 1900-talet på sidan 11: Karlarna skulle jämt äta före oss kvinnliga, jag såg aldrig mamma sitta och äta tillsammans med pappa. Det var ...
↧
Bordskick: kan gå till överdrift
Den här fina träasken är avsedd för förvaring av tandpetare. Beskrivningen är kortfattad: ”Ask av furu med tandpetare. Stängs med skjutlock.” Först kan konstateras att jag inte kommer från en uppväxtmiljö där bordskicket var satt i högsätet. Nog fick jag ...
↧
Utsmyckning: konstföremål av älg
Det blev aldrig av att ge min tillkommande den present jag tänkt att själv tillverka, trots tillgång till smyckesdetaljer i form av olika djurdelar. Sådana prydnader har förekommit under lång tid i många kulturer. Nu var det upp till mig att skapa något ...
↧
Utsmyckning: vackert i köket
Vanliga fina kryddor som peppar, kanel, ingefära och kardemumma ska förstås förvaras på ett snyggt sätt. Åtskilliga formgivare liksom hemmafixande amatörer har i alla tider dekorerat kryddburkar och placerat dessa på framträdande plats i köken. I museets ...
↧
↧
Utsmyckning: gamla skåp
Tänk att gamla skåp kan vara så vackra och så praktiska! I Sörmlands museums förråd finns ett vackert gammalt furu skåp, det är målat och den bruna färgen är lite avskavd. Inte så högt, bara 1 meter men nästan 1,5 meter brett. Två vackra dörrar som är ...
↧
Utsmyckning: snickarglädje och tårtpapper
När jag valde ett linfäste från museets samlingar för att skriva den här bloggen visste jag inte vad det var för pryl jag valt. Jag såg naturligtvis att det var ett vackert och fint utsmyckat föremål. Det är lärorikt att vara seniorbloggare. Linfästet ...
↧
Utsmyckning: en ”bonnaros”
På ett konstverk från Sundborn har målaren Carl Larsson placerat en skål utsmyckad med påmålade ”bonnarosor”. Efter det fick han helt felaktigt äran av att ha skapat allmogemönstret, det som finns i så många olika varianter både i Sverige och på ...
↧
Utsmyckning: Kan vara en selbåge eller en ring i näsan
Att smycka sig själv, sin käraste eller sina ägodelar är nog en egenhet som funnits hos människan ända sedan vi lämnade träden och klev ner på marken. Det är bara sättet att smycka sig som ändrats. För 25 år sedan var det bara sjömän, förbrytare och ...
↧
↧
Utsmyckning: kräver en spegel
Bildens spegel är en s.k. pigtittare. Den var vanlig i hemmen på landet där jag växte upp. Min mormor hade på en byrå en brunmurrig mindre pigtittare, vars lådor jag gillade att undersöka. Jo, jag kollade nog ibland också ansikte och hår. Nya kläder ...
↧
Krigsminnen: En sessa dämpade oron?
Denna vecka har seniorbloggarna varit nere i arkivet i Å-huset, Nyköping, för att hitta ämnen att skriva om. Veckans tema blev Krigsminnen! I december 1941 dödades nära 2 500 personer vid Pearl Harbor-attacken. Samma månad avrättades dryg 2 800 lettiska ...
↧
Krigsminnen: Hade mycket att berätta
Mannen på bilden heter Felix Kersten och hade många äventyrliga krigsminnen att berätta. Han föddes i Dorpat 1898 och deltog i den tyska armén under första världskriget. Sedan fortsatte han till finska armén och inbördeskriget i vårt östra grannland. När ...
↧
Krigsminnen: Om inte minnet sviker mig så var det så här
Det är den 1 september 1939. Det ringer i alla kyrkor som kan höras. Det låter så konstigt. Inget bing-bång, bara båång båång. Min mor börja gråta, det är första gången i mitt liv som jag ser mor gråta. Hon säger att kyrkklockorna klämtar för att det är ...
↧
↧
Krigsminnen: hemska spår av rädsla
Under andra världskriget brukade ideella organisationer anordna insamlingar av kläder och andra förnödenheter till behövande i de krigshärjade länderna. Vi i familjen ville förstås hjälpa till så min mor samlade ihop en del barnkläder och annat som hon ...
↧
Typiskt Nyköping: det fina vattendraget
Veckans tema Typiskt Nyköping anspelar på en utställning med samma namn. Föremål från Sörmlands museums föremålsmagasin visas på offentliga platser i Nyköping 15 juni-30 aug. Det mest typiska för Nyköping är för mig det fina vattendraget som genomflyter ...
↧
Typiskt Nyköping: svengelskt uttal
Sunlight-skylten över den forna tvålfabriken i stadsdelen Högbrunn lyser alltjämt över Nyköping, lika stolt som den stora klockan på NK i Stockholm. Numera är där ett fint hotell med spa och allt annat som därtill hör. Men skylten påminner om den epok ...
↧