I Raspenmagasinet finns verkligen många stolar. Och fina sådana. Det verkar som om just stolar är något av Länsmuséets specialitet. Att flera kommer från NK:s verkstäder är ju inget konstigt. Detta då man betänker att det måste ligga ett alldeles speciellt uppdrag i att insamla och dokumentera produkter från denna anrika industri.
Bilden föreställer en bekväm fåtölj, med välvd, svängd, stoppad rygg som stilfullt går över i karmarna av ett fint träslag – samma som i de fyra något svängda benen. Klädseln är ljusgrön sammetsplysch – så typiskt för tillverkningsåret som är 1961.
NK-verkstäderna anlitade kända formgivare och denna stol är gjord av Kerstin Hörlin-Holmquist och den ingår i TRIVA-serien. En gång tidigare bloggade jag om ett par stolar från Nyköpings teater, också de tillverkade på NK:s verkstäder. De var från 1929 och tämligen slitna då de byttes ut mot nya i samband med att teatern fyllde 100 år 1984.
Men när det nu gäller stolar och teater så kommer jag osökt att tänka på en teaterpjäs – nämligen ”Stolarna” av den rumänske absurdisten Eugène Ionesco. En berättelse om det strävsamma gamla paret ensamma på en ö i det stora vida havet. Upptagna med att arrangera alla stolar som måste fram innan låtsasgästerna skall komma.
Denna vackra stol var kanske en av alla fantasistolar som scenen skulle fyllas av – imaginärt alltså! Är det absurt så är det!
