Vi har ett speciellt förhållande till våra barrträd här i Norden. Säkert tycker du om den gamla skolplanschen från Västra skolan i Nyköping, där delar av granen och tallen är så fint tecknade.
Granen, som helt felaktigt anses vara en dysterkvist, hör julen till. Den smyckas, dansas omkring och slängs sedan ut under tjo och glam. För vikingarna var trädet en symbol för evigt liv och fruktbarhet. Och in i vår tid kunde det pryda en bröllopsgård för att ge många barn till huset.
Förr stöddes granris på gården när en död skulle bäras ut ur stugan. Det var viktigt hur barren placerades – de måste vändas bort från dörren, ut mot vägen för att bli ett vasst och effektivt skydd mot gengångare. Inte heller osaliga andar ville få stickor i fötterna.
En gran kan användas till det mesta, men den botar inte tandvärk. Till det duger bara tall! Ta en sticka från trädet, peta i tandköttet vid det onda så att spetsen blir blodig och stoppa den sedan innanför trädet bark! Stäm sedan blodet i munnen med magi - Buria, balta, bloria.
↧
Skrock - kring gran och tall
↧
