Mina föräldrar gifte sig i juni 1930 och flyttade in i soldattorpet Axens någon kilometer från Axala by. Efter ett par år byggde far min ut den lilla stugan med en andra våning med brutet tak samt förstuga och hall. Snart nog byggda han också ett pumphus och drog in vatten i huset. Från början pumpades vattnet med en handpump in i en hydrofor i pumphuset men efter några år installerade han en eldriven pump. Den kallades för ”Konstgjorda Karlsson”. Men det var nog ganska knapert i stugan. Kära mor berättade en gång för mig att: ”Hade inte mormor kommit från byn ibland med lite bröd och fläsk så hade vi väl inte klarat oss”. Det var ju dåliga tider. De tre korna gav visserligen lite mjölk men för den betalade mejeriet inte mer än 7 öre per liter.
Hygienen var ett besvärligt kapitel. Jag minns att jag som 5 – 6-åring fick bada någon gång då och då i en stor kopparbalja som ställdes på köksgolvet. Vattnet värmdes på vespisen. När jag var renbadad använde mina föräldrar mitt begagnade badvatten för sin rengöring.
Men värst var nog klädtvätten. Det tvättades två gånger om året, höst och vår. Här var det många moment. Först blötläggning i kallt vatten och så gnuggning och tvättning för hand med hjälp av tvättbräda. Vittvätten skulle bykas med hett lutvatten som östes från en vedeldad pannmur över tvätten i bykkaret. Sedan kördes byken med häst och vagn till den närliggande Axsjön för sköljning och klappning. Att klappa byk var ett begrepp. Jag har fortfarande ett gammalt klappträ i min ägo. Efter hemkomsten hängdes tvätten till tork på långa klädstreck upphängda på krakstörar. Så följde mangling och strykning och sist krusning av örngottsbanden med en särskild krustång. Välsignade vare nutidens tvättmaskiner! Ni, nutidens unga, har inte en susning om hur jobbig klädtvätten var före maskinernas intåg.
Men 1947 hände stora saker. Pappa rustade huset och drog in centralvärme med en vedeldad kökspanna och dessutom ordnades ett litet tvättrum med ett sittbadkar i galvaniserade plåt. Vilken lyx! I det taget byggde han också en tvättstuga med en lågtryckspanna av märket OSBY samt en bastu för att underlätta både klädtvätt och hygien.
Mitt föremål från museets samlingar är en plåtburk med Gripens lutpulver, som kommer från Alma Fast i Nyköping. Lutpulver användes vid klädtvätten, kanske använde Alma det?
↧
Hygien - Två gånger om året
↧